GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. E-tidning
  1. Shop
  2. Tjänster
  3. Annonsera
  4. Tipsa oss!
  5. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Emma Jaenson: Vi behöver ett Greta-upprop för kunskapssynen

Skolverkets postmoderna kunskapssyn fortsätter att genomsyra läroplanen i grundskolan. Klassisk bildning puttas ut och ny ideologiskt präglad ”kunskap” tar dess plats.
Emma JaensonSkicka e-post
Publicerad 11 oktober 2019
Emma Jaenson
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Blekinge Läns Tidning politiska etikett är oberoende liberal.
Vi behöver ett Greta-uppror för skolans kunskapssyn.
Vi behöver ett Greta-uppror för skolans kunskapssyn.Foto: Graham Hughes

Nyligen lät det som att det skett en vändning i skoldebatten. Skolverket utlovade mer faktakunskap i den reviderade läroplanen. Men förhoppningarna grusades snabbt. I Skolverkets förslag till reviderade läroplan, ville Skolverket plocka bort antiken ur historieundervisningen på högstadiet, vilket BLT:s ledarsida uppmärksammade (27 september). Efter kritikstormen drogs förslaget lyckligtvis tillbaka. Men det var mer än antiken som hade ändrats. Svenskundervisningens “Lyrik, dramatik, sagor och myter” har ersatts av läsning av ”texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor, till exempel utanförskap, jämlikhet, sexualitet och relationer”.

Problemen i den nya läroplanen handlar dock inte om detaljerna eller någon mening hit och dit (även om det är talande i sig), utan om den kunskapssyn som genomsyrar Skolverket och dess tjänstemän – och på så vis även läroplanen. Vad som återkommande puttas ut ur undervisningen är tydliga kunskapsmål, klassisk bildning och fakta, till fördel för ideologiskt präglad samhällsaktuell “kunskap”. Läroplanen fylls med postmodernism och politisk uppfostran.

På sin blogg menar svenskläraren Filippa Mannerheim det nya förslaget i läroplanen som “värdegrundslitteratur” och beskriver det väl: “Jag är trött på torftiga läromedel med flashiga bilder, där allt som avhandlas måste kopplas till elevernas egna föreställningsvärldar. Jag är trött på 'beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter' [...] utan att eleverna lärt sig versalregeln, interpunktion eller ett åldersadekvat ordförråd.” (den 2 oktober).

För att referera till en känd klimataktivist, är det barnens framtid som gäller. Genom att rasera en kunskapsgrund att bygga vidare på, blir barn och ungdomar berövade förståelsen för det samhälle vi lever i. Skolans uppdrag är inte att uppfostra. Det är inte att skapa “rätt sorts” samhällsmedborgare. Det sköter de flesta föräldrar alldeles utmärkt själva. Men lämnar skolan sitt kärnuppdrag, det vill säga att utbilda, bilda och förmedla fakta och förståelse för vår kulturhistoria, vad finns kvar?

Och skolans flummiga mål är till stor del att skylla på Skolverket, det är nämligen de – inte politiker – som utformar läroplanen. I DN Debatt (den 7 juni 2018) beskrivs att anställda på Skolverket tidigare gick tvärtemot förslaget om att utforma tydligare kunskapsplaner i en utredning från den tidigare borgerliga regeringen, med Jan Björklund (L) som utbildningsminister. Tjänstemännen på Skolverket behöll i stället mängden flum och abstrakta förmågor i läroplanen och kritik från lärare censurerades i utvärderingarna.

Att det över huvud taget sker en debatt om skolans roll, och vad lektionstimmar ska innehålla, är välkommet. Men vad vi verkligen hade behövt är ett Greta-uppror för skolans kunskapssyn, mot de bildningsfientliga tjänstemännen på Skolverket.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.