Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Vem vinner på att värnskatten avskaffas?

I bland är det värt att fundera ett varv till när det kommer till enkla frågor, som i fråga om värnskatten exempelvis. Vem vinner på att värnskatten avskaffas?
Publicerad 23 september 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Blekinge Läns Tidnings politiska linje. Tidningens politiska etikett är oberoende liberal.
Finansminister Magdalena Andersson (S) kommer till riksdagshuset för att presentera budgetpropositionen för 2020. Däribland att värnskatten avskaffas. Vem vinner på det?
Finansminister Magdalena Andersson (S) kommer till riksdagshuset för att presentera budgetpropositionen för 2020. Däribland att värnskatten avskaffas. Vem vinner på det?Foto: Claudio Bresciani/TT

Upprördheten över att värnskatten nu ska avskaffas har varit stor och eldats på av kvällstidningarnas löpsedlar där statsbudgetens ”vinnare” och ”förlorare” tvärsäkert koras.

Inramningen är frestande enkel. Journalisten googlar fram vad Volvos, eller valfritt annat börsbolags, VD tjänar och hur mycket skattesänkningen innebär för honom eller henne. Sedan söker journalisten upp en undersköterska och frågar vad hon tycker om att värnskatten ska avskaffas.

Annons

”Jag tycker de som tjänar mer kan betala mer i skatt, så jag är emot slopad värnskatt” var svaret Expressen fick av en undersköterska som i veckan fick säga sin mening om värnskattens avskaffande (Expressen den 17 september).

Sedan är det bara att ställa äggklockan och invänta litanian från Vänsterpartiets Ulla Andersson eller vänstersossen Daniel Suhonen om vilket skatteparadis Sverige har blivit för höginkomsttagare...

Men det kan vara värt att påminna sig om att enkla frågor inte alltid har enkla svar.

Självklart stämmer det att när värnskatten avskaffas så kommer många högavlönade individer som arbetar som läkare, jurister och ingenjörer att få en lägre procentuell skatt. Men innebär det att de i framtiden kommer att betala in mindre i skatt i kronor och ören?

Magdalena Anderssons (S) egna tjänstemän på Finansdepartementets skrev nyligen följande i en promemoria om värnskatten: ”En samlad bedömning är att den långsiktiga självfinansieringsgraden mest sannolikt är i närheten av 100 procent.” I samma promemoria kunde man också läsa: ”Ett sådant förändrat beteende (att folk arbetar mer till följd av lägre skatt, reds anm) skulle på längre sikt kunna leda till att skatteintäkterna i ekonomin ökar.”

Detta är inga nyheter i skattedebatten. Nationalekonomerna Jacob Lundberg, Lennart Flood, Bertil Holmlund, Martin Söderström, Peter Birch Sørensen och Bastani och Selin har alla menat att den högsta marginalskatten är så hög att skatteintäkterna, sannolikt, skulle öka om de sänktes. Sistnämnda, Bastani och Selin, konstaterade i en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi att "Under försiktiga antaganden befinner sig Sverige för närvarande på fel sida om ”Laffer-kurvan”, vilket innebär att skatteintäkterna antagligen skulle öka om marginalskatten sänktes för höginkomsttagare”

Och det är ju skattintäkterna i kronor och ören som är det intressanta, inte hur höga skattesatserna är. Om inkomstskatten skulle vara hundra procent skulle det inte vara glädjedagar på sjukhus och skolor eller någon annan offentlig verksamhet utan katastrof eftersom väldigt få skulle arbeta om de överhuvud taget inte tjänade något på det själva.

Så svaret på frågan ”vem vinner på att värnskatten avskaffas?” är, åtminstone baserat på vad många ledande nationalekonomer anser, såväl läkarna, juristerna, ingenjörerna som välfärden. Ekonomi är inget nollsummespel där den enes död är den andres bröd. Även den som tycker att ”de som tjänar mer kan betala mer i skatt", har anledning att försvara att värnskatten avskaffas.

Anders GustafssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons