Vänsterpartiets dröm, en mardröm för det fria Europa
Vad var det då i resolutionen som väckte vänsterpartistens ilska? Jo, det handlade om några formuleringar om Nato, försvarsorganisationen som för den stora delen av EU:s medlemsländer utgör grunden för dessa länders säkerhets- och försvarspolitik. I det europeiska sammanhanget förhåller det ju sig så att Sveriges och Finlands alliansfrihet utgör undantag.
Låt oss titta närmare på vad resolutionen säger om den transatlantiska försvarsorganisation, som alls inte är huvudsak i resolutionstexten. Resolutionen innehåller, sammanfattningsvis, följande med bäring på Nato.
”Hade det varit bättre om Nato, EU och EU:s medlemsländer sinsemellan varit splittrade och oeniga när Vladimir Putin raserar den europeiska säkerhetsordningen och hotar med kärnvapen?”Anders Gustafsson
Parlamentet konstaterar att Nato är grunden för ett kollektivt försvar för de medlemsstater som är Nato-medlemmar. Parlamentet välkomnar enigheten mellan EU, Nato och andra likasinnade demokratiska parter när det gäller att möta den ryska aggressionen. Resolutionen välkomnar att Nato har aktiverat sina försvarsplaner och att man agerar i syfte att stärka den östra flanken och avskräcka från ytterligare ryska angrepp. Europaparlamentet fördömer ryska myndigheters, statsmediers och ställföreträdares informationskrigföring för att skapa splittring med nedsättande innehåll och falska budskap om EU, Nato och Ukraina. Europaparlamentet fördömer Rysslands hot mot de medlemsstater som inte är Nato-medlemmar (däribland Sverige) och uppmanar dessa EU-stater att överväga sina alternativ för att öka sin säkerhet. Och viktigt: parlamentet stöder dessa staters suveräna rätt att på egen hand välja sin säkerhetspolitik.
Detta är alltså i korthet vad Vänsterpartiet är emot så till den milda grad att partiet inte kunde förmå sig att rösta för en resolution som fördömer det ryska anfallskriget mot Ukraina och som kräver kraftfulla åtgärder mot Vladimir Putins regim.
Och vän av ordning undrar givetvis: Hade det varit bättre om Nato, EU och EU:s medlemsländer sinsemellan varit splittrade och oeniga när Vladimir Putin raserar den europeiska säkerhetsordningen och hotar med kärnvapen? Hade det varit bättre om Nato-länderna struntat i att öka sin närvaro hos de östra Nato-länderna och därmed sått tvivel om Natos försvarsgarantier?
På en och samma vecka har Vänsterpartiet nu lyckats med konststycket att som enda riksdagsparti rösta nej till att skicka svenska vapen så att ukrainarna kan försvara sig emot Vladimir Putin och som enda svenska parti i Europaparlamentet avstå från att rösta ja till en resolution som fördömer det ryska anfallskriget mot Ukraina.
Vänsterpartiet motsätter sig att internationell säkerhet över huvud taget ska bygga på militäralliansstrukturer; man är inte enbart emot ett svenskt Nato-medlemskap utan emot att Nato över huvud taget existerar. Den drömmen delas av Vladimir Putin men vore en mardröm för Europa.
