Vänsteråsikter med akademisk täckmantel

Förslaget är del av ett mönster i den nationella debatten. I början av året lade en statlig utredning fram förslaget om språktest för medborgarskap, något som dåvarande Folkpartiet presenterade redan 2002 och som då var långt ifrån okontroversiellt.

I dag är opinionen lyckligtvis en annan men fortfarande stöter förslaget på mothugg från främst akademiskt håll. 2019 skrev två språkforskare på Svenska Dagbladets debattsida att språkkrav för medborgarskap är en dålig idé, eftersom det handlar om ”att ställa krav på en viss grupp i samhället”. Det kan ses som märkligt att två språkvetare, som förvisso har goda kunskaper om språkinlärningen i sig, ägnar sig åt en så politisk analys. Språkvetarna fick i sin tur ett välkommet mothugg från Fanny Forsberg Lundell, docent i franska, som i Vetenskapsrådets tidning Curie poängterade att forskare inte bör hänvisa till forskning när det rör sig om politiska värderingar.

Det var inte sista gången som akademiker vädrade politisk kritik av språktest. I en artikel på DN kultur nyligen argumenterar Stefan Jonsson, professor i etnicitet vid Linköpings universitet, att språktest är ett exempel på januaripartiernas faktaresistens. Detta eftersom att forskning, bland annat av språktest i Danmark, visar att det skapar hinder för medborgarskap och därmed försenar integrationen. Särskilt för kvinnor med låg utbildningsnivå.

”Förr hette det att vi förädlade folkstammen. Det föreslagna medborgarskapsprovet är ett glasklart steg i denna riktning”, skriver Jonsson. Medborgarskapsprov är alltså, om man ska förstå Jonsson rätt, att jämföra med 1900-talets rashygien.

Bortsett från det helt orimliga i en sådan jämförelse visar resonemanget på hur ohederlig debatten blir när politiska resonemang göms bakom forskning. Att språktest ”försenar integrationen” och utgör ett hinder för lågutbildade är såklart sant om man med detta menar att invandrare faktiskt måste ta sig tid, plugga och lära sig språket.

Men det är ju just detta som är poängen med språktest. Ett svenskt medborgarskap ska inte vara en kravlös räkmacka, utan en belöning efter att man som nyanländ invandrare tagit till sig vårt språk, grundläggande värderingar och kunskap om demokratin. Det gör kanske integrationen något långsammare, men mer robust om man ser till att medborgarskapet ges ett faktiskt värde. Jonssons prat om ”faktaresistens” blir därför djupt ohederligt eftersom fakta i frågan kan användas både till stöd för och mot språktest.

I slutändan är frågan om språktest en politisk fråga, inte en vetenskaplig. Vem ska bli medborgare och på vilken grund? Här företräder Jonssons en vänsterpolitisk syn på medborgarskapet som något som saknar politisk relevans. Det är naturligtvis hans fulla rätt att göra det, men då bör han inte gömma sig bakom att han företräder ”forskning” och sedan peka finger om ”faktaresistens” mot de som tycker annorlunda.

Ett sådant tillvägagångssätt undergräver allmänhetens tilltro till akademiker och forskningens röst i samhällsdebatten. Något som behövs i dag mer än någonsin.