Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Ung Vänster: ”Inåt säger många att de är kommunister”

I januari lämnade stora delar av Ung Vänster Blekinges styrelse med buller och bång efter en diskussion om begreppet ”kommunism”. Ledarsidan har talat med distriktets ”fadder” om vad som egentligen hände.
Detta är ledarsidans sjätte del i intervjuserien med Blekinges ungdomsförbund.
Nicole Voigt menar att Ung Vänster har en annan definition av vad kommunism är än den som är vedertagen i samhället.
Nicole Voigt menar att Ung Vänster har en annan definition av vad kommunism är än den som är vedertagen i samhället.
Foto: Ung Vänster

Det var i början av januari som konflikten i Ung Vänster Blekinge blossade upp. Clara Obradovic, då ordförande för förbundets klubb i Karlshamn – den enda i distriktet – deltog i Ung Vänsters digitala kongress från ABF:s lokaler i Karlshamn. Hon hade då varit ordförande sedan februari 2020 och var ett av ombuden på kongressen.

På kongressens dagordning stod en motion som skulle få stor inverkan på det som senare hände. Motionen menade att begreppet ”kommunism” skulle strykas från Ung Vänsters principprogram, något som Obradovic stödde. Till hennes förvåning fanns det inget större stöd för detta bland ombuden på kongressen. Enligt hennes version gick runt 90 procent av talarna upp och försvarade begreppet.

– Det kändes fel att vi kallar oss kommunister när jag inte ser mig som kommunist, säger hon när ledarsidan ringer.

Det fanns också en annan avgörande punkt som Obradovic menade inte kändes rätt: att Ung Vänster inåt kallar sig för kommunister, men att man utåt säger att termen inte ska tolkas i den traditionella betydelsen och tonar ned begreppet.

– Jag undrar varför vi blånekar något utåt som vi inåt ser som vedertaget.

Chocken blev desto större när Ava Rudberg, förbudsordförande på riksnivå, gick ut och försvarade begreppet. Det blev droppen för Clara och en stor del av styrelsen som också ogillade användningen av ordet. Efter ett krisinkallat klubbmöte i Karlshamn valde hon och flera i styrelsen därför att avgå.

Detta är också anledningen till att min intervju med Ung Vänster inte hålls med en ordförande i Blekinge. I stället är det distriktets ”fadder” i Malmö, Nicole Voigt, som just nu arbetar med att starta upp distriktet igen, som får svara på frågorna. Voigt har också varit ordförande för Ung Vänsters klubb i Malmö och suttit i distriktsstyrelsen i Skåne.

Vi vill ge en mer nyanserad bild av vad kommunism är.

Varför engagerade du dig politiskt?

– Det handlade mycket om de orättvisor jag upplevde runt om kring mig som barn. Jag är uppvuxen i ett område i Malmö med stora klassklyftor vilket gjorde mig politiskt medveten. Men också det faktum att jag är uppvuxen i en familj som är HBTQ.

Vad är Sveriges största samhällsproblem?

– Pandemin har ju gjort de orättvisor som finns i samhället synliga på ett helt annat sätt än i normalfallet. Många hamnar mellan stolarna och drabbas av hyreshöjningar liksom av arbetslöshet. Också barnfattigdomen har blivit ett problem som nu syns allt tydligare i samhället.

En annan central fråga är såklart den konflikt som drabbat distriktet i Blekinge och som resulterade i att ordförande och stora delar av styrelsen lämnade. Vad hände där egentligen?

– Vi har internt pratat om vår syn på det som skett, där de berättat sin synvinkel och jag vår synvinkel. Efter en bra dialog har vi nu gått skilda vägar. Förbundsstyrelsen har också kommit med ett svar på deras hemsida i mars på hur man ser på begreppet kommunism.

I skrivelsen kan man läsa att Ung Vänster med begreppet kommunism menar ”ett samhälle där klassamhället såväl som staten har upplösts och där produktionen i samhället istället styrs av “av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov””.

Er tidigare ordförande i Blekinge, Clara Obradovic, menar att hon lämnade på grund av att hon inte kände sig hemma i användningen av begreppet kommunism. Hon menar också att man säger en sak utåt med en annan inåt. Hur ser du på det?

– Jag förstår verkligen hennes bild och jag hade samma bild när jag gick med i Ung Vänster. Inåt säger många medlemmar att de är kommunister och jag kan förstå att den känns konstigt.

Varför är det ens viktigt att kalla sig kommunister när kommunismen för de flesta innebär förtryck, folkmord och diktatur?

– Jag har funderat mycket själv på detta. Vi vill ge en mer nyanserad bild av vad kommunism är. Med ”kommunism” hyllar vi inte de stater som i historien varit kommunistiska, såsom Kina, Sovjet eller Nordkorea. Detta har varit totalitära diktaturer som inte har med de kommunistiska idéer vi förespråkar, då de de facto inte har varit klasslösa samhällen utan förtryck utan snarare tvärtom.

Samtidigt är enigheten stor bland historiker och statsvetare att just ”kommunism” är det rätta begreppet för dessa stater.

Vita män i Hörby har inte så mycket gemensamt med vita män på Lidingö.

Ung Vänster beskrivs ibland som ett mer aktivistiskt ungdomsförbund än de flesta andra. På vilket sätt tar er aktivism sig uttryck?

– Det är lite olika beroende på klubben. Men vi försöker finnas på skolor och genomföra olika protester eller aktioner. Ett exempel när Ung Vänster i Lund hade en aktion mot sämre öppettider och tillgänglighet på kommunens ungdomsmottagning.

Nästan lika viktig som socialismen har nyare idéer om feminism och ”intersektionell analys” blivit inom dagens vänster, vilket bland annat handlar om att identifiera samhällshierarkier baserat på etnicitet, sexualitet och kön.

Finns det gånger då den traditionella socialismen krockar med den intersektionella analysen?

– Tidigare i Ung Vänster har man varit skeptiska till de här idéerna men de är viktiga när samhället förändras. En invandrarkvinna tjänar ju i genomsnitt mycket mindre än en vit man.

En invändning som liberaler ofta har till intersektionalitet är att ett alltför stort fokus vid hierarkier baserat på etnicitet, kön eller ras i själva verket kan förstärka destruktiva normer och grupptillhörighet, snarare än att frigöra individer. Hur ser du på det?

– Jag håller ju inte med om den analysen. Vi analyserar samhället på makronivå, inte på mikronivå. Liberaler fokuserar ju mer på individen men missar ofta hur samhällets strukturer ser ut.

Men även på gruppnivå finns ju starka exempel som motsäger hierarkin som säger att vita, heterosexuella män skulle vara systematiskt överordnade. Ta exempelvis den stora grupp vita, heterosexuella män utan högre utbildning som bor på landsbygden. Är de också socialt överordnade i det svenska samhället i dag?

– Det är där klassperspektivet kommer in och är viktigt för oss. Man kan inte se alla vita män som en homogen grupp. Vita män i Hörby har inte så mycket gemensamt med vita män på Lidingö. Men jag håller med om att de här viktiga nyanserna ofta glöms bort i debatten.

Nyfiken på ungdomsförbunden: Ung Vänster

Nicole Voigt (23 år) Blekingedistriktets fadder

Bor: I Malmö
Jobbar: På Elgigantens kundservice
Fritid: historia, psykologi och sexualpolitik

Läs mer