Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Ukraina behöver vapen, inte fler tomma ord

Ryssland trappar nu upp konflikten vid Ukrainas östra gräns. Samtidigt säger sig EU stå upp för Ukrainas suveränitet. Då måste man också vara beredd att göra det i handling, inte bara i teorin.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj besöker krigsdrabbade Donbass i östra Ukraina. Den senaste tiden har de ryskstödda krigshandlingarna ökat.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj besöker krigsdrabbade Donbass i östra Ukraina. Den senaste tiden har de ryskstödda krigshandlingarna ökat.
Foto: TT/AP
Detta är en ledarartikel som uttrycker Blekinge Läns Tidnings politiska linje. Tidningens politiska etikett är oberoende liberal.

I slutet av mars beslutade EU:s medlemsländer i Europeiska rådet om en ny fond på fem miljarder euro för att kunna ge militärt stöd till partnerländer, en så kallad ”fredsfacilitet”. Förslaget, som har drivits av Frankrike, syftar till att öka EU:s handlingsfrihet för att stödja partnerländer, inte minst i Afrika och Sahelregionen där EU redan har militär närvaro i flera länder, exempelvis Mali.

Det handlar exempelvis att kunna stödja uppbyggnad av de inhemska styrkorna i afrikanska länder med utbildning och materiel, något som hittills har varit starkt begränsat. I alla delar ett gott syfte.

Vice ordförande i riksdagens utrikesutskott, Hans Wallmark (M), har mycket riktigt påtalat det märkliga i att en regering med Miljöpartiet nu i praktiken öppnar upp för långtgående militärt stöd till tredjeländer. ”Det innebär att man öppnar upp för att EU vid sina insatser ska kunna förse andra parter med vapen. Det kastar också ett långsiktigt ljus över vår egen lagstiftning där vi själva har stor restriktivitet med försäljningar till länder i militära konflikter”, säger han i en kommentar till Svenska Dagbladet.

Putin förstår bara ett språk, och det är handlingens språk.

Visst finns här en uppenbar dubbelhet med brasklappen att det här handlar om militärt bistånd, inte försäljning. Att EU nu ges en friare roll i att kunna stödja tredjeländer som delar våra säkerhetspolitiska mål är däremot i grunden något positivt. Här finns anledning att höja blicken från en handfull afrikanska stater.

Just nu pågår ett orättfärdigt anfallskrig mot Ukraina, i Sveriges och EU:s omedelbara närhet. Situationen har eskalerat de senaste veckorna, med en enorm rysk truppuppbyggnad vid Ukrainas östra gräns. ”Om en vecka kommer de att ha en sammanlagd styrka på över 120 000 trupper”, kommenterade nyligen Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba till Reuters.

De diplomatiska lösningar som hittills presenterats från Ukrainas och västmakternas sida har varit verkningslösa. I en nyligen publicerad artikel av den utrikespolitiska tankesmedjan Atlantic Council beskriver Ben Hodges, före detta befälhavare för USA:s armé i Europa, att han tror Kreml är inställd på krig med Ukraina eftersom man är övertygad om att ”väst inte kommer göra något åt det”. Han beskriver också hela perioden från den ryska invasionen av Georgien 2008 till i dagens krig i Ukraina som ett västerländskt misslyckande.

Häromdagen var det återigen dags för EU:s höga representant Joseph Borell att påtala EU:s ”stöd för Ukrainas suveränitet” och mot Rysslands upptrappning, men vad för skillnad tror han att dessa upprepningar ska uppnå? Putin förstår bara ett språk, och det är handlingens språk.

Om EU ska vara trovärdig i sitt stöd för Ukrainas suveränitet måste vi vara beredda att stödja landets insatser med mer än vackra ord. Sedan 2019 deltar Försvarsmakten i en kanadensisk insats i Ukraina, ”Operation Unifer”, som syftar till att utbilda ukrainska säkerhetsstyrkor. Detta stöd bör på EU-nivå utökas och och intensifieras till att även inkludera mer direkt stöd, som finansiellt stöd och stöd med försvarsmateriel.

Genom fredsfaciliteten på fem miljarder finns nu dessutom en reell möjlighet att få på plats sådant stöd. Det vore en välkommen signal om den svenska regeringen tog initiativ till detta för att poängtera gentemot stormakter som Frankrike att inte bara Afrika, utan också EU:s östliga gräns, bör vara prioriterat i säkerhetspolitiken.

Läs mer