GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. E-tidning
  1. Shop
  2. Tjänster
  3. Annonsera
  4. Tipsa oss!
  5. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Tro inte på Systembolagets myter

Att människor fortfarande tror på Systembolaget propaganda är ett kollektivt bedrägeri av sällan skådade proportioner.
Publicerad 20 oktober 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Blekinge Läns Tidnings politiska linje. Tidningens politiska etikett är oberoende liberal.
Systembolagets påståenden om alkoholmonopolets positiva effekter för folkhälsan har motbevisats.
Systembolagets påståenden om alkoholmonopolets positiva effekter för folkhälsan har motbevisats.Foto: Martina Holmberg / TT

Längst ned i bokhyllan på Akademibokhandeln i Karlskrona hittade jag den. Mattias Svenssons bok Så roligt ska vi inte ha det, som berättar historien om svensk alkoholpolitik under hundra år. Ett ynkligt enda exemplar, inklämt mellan någon biografi och en deckare.

Men boken är så viktig folkbildningsinsats att den hade motiverat ett eget bord vid entrén så att inga besökare hade kunnat missa den vid ett besök i bokhandeln. Ändå har boken beretts plats såväl på BLT:s kultursidor liksom i Svenssons egna spalter här på ledarsidan.

Svensson berättar historien om svensk alkoholpolitik, och tar sin utgångspunkt i uppväxtstaden Karlskrona där pappan drev nattklubben Piraten. Inte sällan utmanade denne urtida statliga regleringar, såsom dansförbudet på långfredagar. Vad Svensson visar är dessvärre att samma moralism präglat i princip all alkoholpolitik de senaste hundra åren, och att den har varit oerhört skadlig.

De förbudsivrande i nykterhetsrörelsen i början av 1900-talet menade säkert väl, men som Svensson visar blev konsekvensen att man försvårade för människor att dricka måttligt och lagligt. I stället ökade de allra starkaste, olaglig och skadliga substanserna med ödesdigra konsekvenser. Det superi vi gärna vill associera med en särskilt ”svensk” brännvinskultur är i själva verket i hög grad en konsekvens av helt oproportionerliga alkoholregleringar.

Till grund för denna politik låg en ödesdiger idé: att något som många människor njuter av ska bekämpas till varje pris, i stället för att bekämpa missbruket det i undantagsfall leder till. Fortfarande i dag ligger denna princip delvis till grund för vår alkoholpolitik.

”Stora vänsterpolitiska reklamkampanjer som inte skulle accepteras i någon myndighet, verkar just i fallet med alkoholmonopolet vara okej.”
Carl-Vincent Reimers

Den allmänna uppfattningen tycks fortfarande vara att ett statligt monopol för alkoholförsäljning är nödvändigt för att svenskarna inte ska supa ihjäl sig. Att de flesta svenskar i dag inte dricker starksprit till vardagsmaten, och att vår dryckeskultur har förändrats sedan 1800-talet, tycks få ha tagit notis om.

Vad viktigare är har Systembolaget själv genom åren både utökat öppetider och sortiment utan att folkhälsan påverkats negativt. Men fortfarande tycks bolaget mena att man ändå är garanten mot ett hämningslöst drickande och social misär. Här talar dessvärre bolaget mot bättre vetande. 2019 visade en studie av Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi att Systembolaget kraftigt överdriver och direkt vilseleder allmänheten med sina påståenden om vad ett avskaffande av monopolet skulle innebära för folkhälsan.

Vad som är ännu svårare att förstå är att man ofta stöter på uppfattningen att Systembolagets utbud faktiskt är bra. Att utbudet bygger på att man som konsument erbjuds ett antal mediokra viner, som dessutom med få undantag är exakt samma oavsett om du handlar i Ystad, i Karlskrona eller Haparanda, visar bara hur långt självbedrägeriet sträcker sig in i samhällskroppen.

Samtidigt gör en promenad i en valfri kontinentaleuropeisk stad (även av mindre storlek) att man hittar både ett brett utbud av lokala drycker på matbutiken, samt mer specialiserade vin- och spritaffärer. En mångfald som dessutom erbjuder variation mellan olika butiker, lokal prägel och hantverkskunnande.

Det är svårt att tänka sig, men i början av 1900-talet, innan den statliga monopolpolitiken gjorde entré, såg också svenska städer ut på detta sätt.

Monopolstrukturen inbjuder också till korruption. I juli i år visade Svenska Dagbladet i en granskning hur bolaget under mycket ljusskygga former ger gräddfiler till sina egna tidigare anställda när det gäller att få sälja vin till bolaget.

Som om det inte vore nog lägger Systembolaget varje år stora resurser på propaganda för att övertyga svenskarna om hur förträffliga de är. 2015 pumpade man ut reklamfilmen ”Experten 2015” där en karikatyr av en ondsint, amerikansk kapitalist-konsult ställs mot de goda, socialt ansvarskännande och med statsideologin lojala monopolsmedarbetarna.

Stora vänsterpolitiska reklamkampanjer som inte skulle accepteras i någon myndighet, verkar just i fallet med alkoholmonopolet vara okej.

Tack och lov verkar saker, sakta, sakta röra på sig. Gårdsförsäljning är ett första rimligt steg för att luckra upp monopolet. Men målet om att skrota Systembolaget måste stå klart för varje politiker som inte vill fortsätta leva i detta – specifikt svenska – självbedrägeri.

Man kan börja med att läsa Mattias Svenssons bok.

Carl-Vincent ReimersSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.