Stäng Systemet alla dagar

Ledare Artikeln publicerades
Alkoholkonsumenterna betalar inte för de kostnader som drabbar samhället.
Foto: Geir Olsen
Alkoholkonsumenterna betalar inte för de kostnader som drabbar samhället.

Vi bör öppna upp för rimlig diskussion om den nuvarande alkoholpolitikens konsekvenser.

Under rubriken “M-ledningen vill ha söndagsöppet på Systemet“ säger partisekreteraren Gunnar Strömmer (M) att “Jag tycker det är rimligt att människor får bestämma när man ska köpa alkohol”. Systembolaget ska alltså inte helt eller delvis konkurrensutsättas, eller för den läggas ner helt? Nej, det ska helst bara vara öppet en extra dag, söndag, tycker Strömmer.

Muf-ordföranden Benjamin Dousa fortsätter “För oss handlar det här om en viktig frihetsfråga, att man som familj eller som individ ska få bestämma själv om man vill köpa en flaska vin eller en burk öl till tacomyset på söndagar” (SR den 13 september).

Javisst, det är en fråga om frihet. Det är inte rimligt att man knappt hinner till Systemet efter jobbet, och att det stänger redan vid 15 på lördagar. Utbudet och kvaliteten är emellanåt bristande. Att vinbönder inte får tillverka och sälja sin eget vin är tokigt. Precis som M nu föreslår bör det gå att köpa alkohol alla dagar i veckan.

Men alkoholdebatten i Sverige kan inte enbart ses i ljuset av individens frihet att konsumera alkohol. Det är också en folkhälsofråga. Dagens alkoholpolitik syftar främst till att minska ohälsa på grund av alkohol genom att begränsa konsumtionen av den. Arbetet tycks dock ha nått vägs ände. Konsumtionen har inte minskat. Konsumenterna betalar inte heller för de kostnader som drabbar samhället. Redan i dag dricker en femtedel av svenskarna alkohol som är köpt utomlands genom att åka till Tyskland, tar en Finlandsfärja eller tillverkar sin egen sprit (DN debatt den 26 mars).

I studien “Synd och skatt – en ESO-rapport om politiken inom områdena alkohol, tobak och spel”, författad av forskaren David Sundén, påpekas att de rapporter som påstår att konsumtionen skulle öka med upp till 40 procent om systemet konkurrensutsattes inte har något empiriskt stöd. Vi dricker alltså inte mindre alkohol på grund av den strama alkoholpolitiken. Sundén konstaterar att det behövs en omfattande översyn av regleringarna på alkoholmarknaden och att alkoholmonopolet delvis bör konkurrensutsätts: “Avregleringar i USA och Kanada visar tvärtom att konsumtionen kan hållas tillbaka även när marknaderna öppnas för konkurrens”.

Att alkohol har en rad skadeverkningar är uppenbart, och inte nödvändigtvis främst sådana som drabbar den som dricker för mycket. I många våldsbrott, trafikbrott och våldtäktsbrott är alkohol inblandat. Målet för svensk alkoholpolitik: att hålla konsumtionen nere är rimligt. Vi bör dock kunna ha en konstruktiv diskussion om hur detta sker bäst. Det är knappast heller så att alkoholen enbart för med sig elände. För den stora majoriteten av befolkningen är alkohol något positivt.

Svenskar tenderar dock att vara marinerade i att staten sköter det mesta bäst, och så även med alkoholmonopolet. Men kanske bör vi omvärdera den synen. Det statliga monopolet i sin nuvarande form är en dålig idé. En alkoholmarknad som i alla fall är delvis konkurrensutsatt, där exempelvis privata återförsäljare kan få köpa licenser för att sälja alkohol, skulle kunna vara ett alternativ. Oavsett vad borde vi öppna upp för en rimlig diskussion om den nuvarande alkoholpolitikens konsekvenser.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.