Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Sluta normalisera hedersförtrycket

Viktigare än att införa nya och strängare straff är att inte normalisera kvinnoförtryck och hederstrukturer inom någon del av offentligheten.
Publicerad 7 februari 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Blekinge Läns Tidnings politiska linje. Tidningens politiska etikett är oberoende liberal.
När nu regeringen äntligen försöker lagstifta bort hedersstrukturer, håller dessvärre en annan del av offentligheten på att normalisera dem.
När nu regeringen äntligen försöker lagstifta bort hedersstrukturer, håller dessvärre en annan del av offentligheten på att normalisera dem.Foto: Johansen, Carina

Regeringen och Liberalerna föreslår nu flera lagskärpningar mot hedersvåld. Barnäktenskapsbrott ska ge fängelse i upp till fyra år. Utreseförbud för barn som riskerar att utsättas för barnäktenskap eller könsstympning föreslås, samt hårdare straff för hedersrelaterade brott (Regeringen.se den 5 februari).

Gott så. Samtliga förslag är mycket bra, men inte tillräckliga. Hedersförtryck innebär en generell kontroll av det mesta i livet för framför allt flickor och kvinnor: tvingande klädregler, rörelseofrihet, att inte få umgås med vem man vill och att inte få välja utbildning eller jobb själv. Det är ofta enbart den extremaste formen av hedersvåld och klanstruktur, där flickor skickas utomlands för att giftas bort eller könsstympas och i värsta fall mördas av sina släktingar, som vi ser i offentligheten. Det är också den regeringen försöker lagstifta bort. Visst är det helt nödvändigt. Men framför allt krävs förändrade normer bland de familjer som upprätthåller hederstrukturer.

Annons

Det är dock mycket svårare att förändra normer än att ändra i lagboken. Och visst kan lagar skapa tabun och stigman. Men de övergrepp som hedersutsatta flickor utsätts för är redan oerhört grova i majoritetsbefolkningens ögon. Ändå fortsätter det.

Problemet i dag är inte till största del bristen på politisk insikt. Sannolikt viktigare än ny lagstiftning, är att samhället aldrig normaliserar hedersförtryck. När nu regeringen äntligen försöker lagstifta bort hedersstrukturer, håller dessvärre en annan del av offentligheten på att normalisera dem.

Häromdagen lanserade skattefinansierade Melodifestivalen en app där man kan välja att klä sin karaktär i slöja. Appens åldersgräns är tre år. Fortfarande pågår könsseparering på badhus. Nu senast har det lagts ett förslag om att införa separata badtider för män och kvinnor på ett badhus i Västervik. I Skurup satte lärare på Prästmosseskolan på sig slöjor för att “stötta” de tjejer som var emot ett slöjförbud på skolan. Inte heller föreningslivet är fredat. Minns ni när Simförbundets ordförande Ulla Gustavsson tog avstånd från att förbundet visade reklam med flickor i hijab? Hon tvingades avgå. Vi ska heller aldrig glömma bort Vänsterpartiets starka bidrag till att tysta ner hedersförtrycket. Jonas Sjöstedt har påpekat att han inte ser något problem med könsseparata badtider av religiösa skäl. Den tidigare Vänsterpartiledaren Gudrun Schyman har sagt att separata badtider kan vara en investering. Hedersförtrycket har av vänstern generellt sett framställts som en del i det patriarkala förtrycket, snarare än som en kulturell avart. Av rädsla för att spela rasister i händerna har man i stället godtagit förtryckarnas verklighetsbeskrivning.

Visst är strängare straff viktigt. Men viktigast är att vi som samhälle inte normaliserar kvinnoförtryck och hedersvåld. Slöja är inte ett klädesplagg vilket som helst. Att acceptera separata badtider är att acceptera könsapartheid och en sexualisering av små flickors kroppar. Signalen samhället ska skicka är att vi inte accepterar hedersförtryck i någon form. Vi ska inte vika en tum från det. Från politiskt håll är det lika viktigt som hårdare straff.

Emma JaensonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons