Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Skydda allemansrätten mot djurrättsaktivisterna

Allemansrätten är värd att värnas. Men hur rimligt är det att vem som helst kan demonstrera på någon annans privata mark? En åker, en gårdsuppfart eller en enskild väg är inte ett torg eller en stadsgata. Och varför ska man, med allemansrätten som grund, kunna bedriva kommersiell verksamhet på annans mark?
Publicerad 20 april 2019 • Uppdaterad 23 april 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Blekinge Läns Tidnings politiska linje. Tidningens politiska etikett är oberoende liberal.
En fastighetsägare har mycket svag ställning gentemot personer som vill anordna demonstrationer.
En fastighetsägare har mycket svag ställning gentemot personer som vill anordna demonstrationer.Foto: Emil Langvad/TT

Allemansrätten syftade från början till att vi skulle kunna transportera oss från punkt a till punkt b utan att bli bortjagade eller svälta ihjäl på vägen. Man skulle kunna bo en natt på ett ställe, äta bär och svampar men sedan lämna platsen oförstörd.

Nuförtiden används dock framför allt allemansrätten för att människor ska få uppleva och njuta av den svenska naturen, helt i sin ordning. Men det finns också många exempel på hur allemansrätten missbrukas i Sverige.

Annons

Det påminns nu när det är dags för kosläpp runtom i Sverige. Nu när det är dags för kosläpp på Björketorps gård i Johannishus, exempelvis, har demonstranterna fått vittring och ska ut och demonstrera, enligt uppgifter i sociala medier. Ägaren själv har uttryckt sin oro. Så ser det ut på många håll i landet.

En grundläggande fråga som inställer sig är denna: varför ska dessa aktivister över huvud taget ha rätt att demonstrera på någon annans mark, om markägaren själv inte vill att de ska vara där och störa?

Borde det inte vara hans eller hennes privilegium att själv bestämma om de inbjudna besökarna till företaget ska tvingas se på en massa hemska plakat eller lyssna på en massa politiska budskap? En gårdsuppfart, en åker, en äng eller en enskild väg borde inte jämställas med en offentlig plats som en gata eller ett torg.

Och hur rimligt är det att privata företag tjänar stora summor pengar på att nyttja någon annans mark? Att några enskilda bygrannar går och plockar svamp i någons skog en lördagseftermiddag är inte samma sak som om femtio avlönade säsongsarbetare dyker upp och plockar all svamp och alla bär. Eller att en barnfamilj badar i någons sjö är inte samma sak som att kommersiell forsränning arrangeras i någons vattendrag. Eller hur rimligt är det att jaktmotståndare, med hänvisning till allemansrätten, springer runt i skogen och slår på grytor i samband med att jakt anordnas?

Vore det inte högst rimligt om markägare – likt Björketorps gård – hade rätten att avvisa oönskade demonstranter från sin mark? Och att den som vill bedriva kommersiell verksamhet på annans mark också måste göra det med dennes godkännande?

Vår svenska allemansrätt garanterar alla människors rätt att röra sig i naturen. Det är en fantastisk rätt som är relativt unikt för Sverige. Denna rätt ska vi absolut värna, samtidigt måste också missbruk av den stävjas. Inte minst för att den ska kunna upprätthållas i framtiden.

Grunden för allemansrätten är en ömsesidig respekt mellan den som för stunden nyttjar marken och markägaren. Om inte alla helgar den ömsesidiga respekten måste allemansrätten förändras. Allemansrätten måste helt enkelt skyddas från djurrättsaktivister, kommersiella bärplockare, jaktmotståndare som missbrukar den. Allemansrätten i all rätt, men också den som äger marken måste ha rättigheter.

Emma JaensonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons