Sätt punkt för kortdiktaturen

Ledare Artikeln publicerades
Region Blekinge ändrar rutinerna för kontanter.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Region Blekinge ändrar rutinerna för kontanter.

Det måste alltid finnas möjlighet att betala med kontanter i offentlig verksamhet.

Nu har tandvårdsnämnden i Region Blekinge bestämt fast att de ska underlätta för de patienter som vill betala med kontanter i stället för kort (BLT den 11 februari). Bakgrunden är att en man från Ronneby för ett år sedan blev nekad att betala vården med kontanter. Karin Nordvall (C), ordförande i tandvårdsnämnden, påpekar att "I efterhand har vi förstått att vi gjorde fel. Och i fortsättningen ska det gå att betala för sin tandvård med kontanter". Folktandvården kommer alltså även fortsättningsvis att enbart ta emot kort eller faktura men personer med kontanter ska bli hänvisade till platser där de kan betala kontant. Ett fall framåt i alla fall.

Kontantavvecklingen har pågått i rasande fart under lång tid: bankkontor på landsorter läggs ner, en överväldigande majoritet av alla betalningar görs digitalt och bankomater och serviceboxar försvinner. Under 2018 slutade Karlskronasjukhusets restaurang med kontanter. “Vi följer det moderna samhället”, sa avdelningschefen då (BLT den 4 maj 2018).

Paradoxalt nog har vi i vissa delar av offentligheten förvägrats att betala kontant samtidigt som Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap i broschyren ”När krisen eller kriget kommer” uppmanat oss att vi bör förvara kontanter hemma.

Men precis som ledarsidan har påpekat i tidigare ledare bör man alltid kunna betala kontant i offentlighet verksamhet. Vård är sådant som vi som skattebetalare ska ha tillgång till. Finns inte möjligheten att betala kontant, blir vården svårtillgänglig för vissa grupper. Att det har varit just inom vården som man avvecklat kontanter är märkligt med tanke på att den grupp som söker mest vård: äldre, är den grupp som också har allra svårast att hantera digitala verktyg. Hur tänkte man där?

Över en miljon personer lever i dag i digitalt utanförskap, varav omkring 746 000 personer är över 65 år gamla (BLT den 29 december 2019). Detta är alltså personer som inte kan eller har mycket svårt att använda sig av digitala hjälpmedel. När offentligheten inte möjliggör betalning med kontanter är det alltså hela tio procent (!) av befolkningen som stängs ute från samhället. Rimligtvis borde det räknas som diskriminering mot äldre.

Men som påpekats tidigare är detta inte enbart en fråga för personer som har svårt att använda sig av digitala verktyg. Det är även en säkerhetsfråga: vad gör vi om elen slås ut? Hur pass tryggt känns det att alla dina betalningar registreras så att man kan se exakt var du varit, vid vilken tid?

I Danmark är det redan olagligt för näringsidkare att neka kontantbetalning. Men inte i Sverige. Men visst, utvecklingen drivs av våra förändrade vanor. Vi betalar helt enkelt inte speciellt mycket med kontanter längre, därför avvecklas de allt mer i handeln.

Det är välkommet att tandvården i Region Blekinge kommer att underlätta betalningen av kontanter. Men samtidigt borde de börja ta emot kontanterna även på mottagningarna. Den möjligheten måste alltid finnas möjlighet i offentlig verksamhet. Inte enbart för äldres skull, utan för hela samhällets.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.