Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Petter Birgersson: Riksbankens experiment lurade många att tro att pengar var gratis

Riksbanken experimenterade för att få upp inflationen. Det var onödigt. Och en del av notan betalas av svenska hushåll i dag.
Petter BirgerssonSkicka e-post
Ledare • Publicerad 12 december 2023
Petter Birgersson
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Blekinge Läns Tidning politiska etikett är oberoende liberal.
Förre riksbankschefen Stefan Ingves.
Förre riksbankschefen Stefan Ingves.Foto: Claudio Bresciani / TT

Det låter konstigt 2023, men för inte så länge sedan slet den dåvarande riksbankschefen Stefan Ingves i sina återstående hårtussar för att få upp inflationen i Sverige. Man skulle kunna hävda att problemet han försökte lösa inte fanns. Inflationen var låg, men ekonomin växte och svenskarna kunde njuta av stigande reallöner. Möjligen lånade de för mycket för att vinna budgivningar om bostäder.

Men 2014 satte Europeiska centralbanken styrräntan till minus. Flera andra centralbanker hakade på, den svenska riksbanken i februari 2015. Minusränta var något extremt som knappast hade behandlats på ekonomiutbildningar under föregående decennier. Mindre uppmärksamhet fick det faktum att Riksbanken dessutom började köpa statsobligationer för att hålla nere marknadsräntorna. Det här var under en period när marknadsräntorna redan var extremt låga. Stater som Tyskland och Sverige kunde låna på både 10 och 30 år och få betalt för det.

Annons

Det var alltså inte ett depressionstillstånd i svensk ekonomi som skulle botas. Inte alls.

Riksbanken hade gjort bäst i att låta bli att göra allt för att få upp inflationen. Det var dessutom högst osäkert hur köpen av statsobligationer skulle bidra till det. Detta har också Riksrevisionen kritiserat i en färsk rapport. I en nyckelmening heter det: ”Riksrevisionens övergripande bedömning är att tillgångsköpen inte har varit effektiva. Det saknas stöd för att inflationen har påverkats på ett påtagligt sätt, samtidigt som kostnaderna för köpen kommer att bli betydande.”

Riksbanken fortsatte de kommande åren och köpte förutom statsobligationer stora mängder bostadsobligationer, kommunobligationer och företagsobligationer. Värdet av dem har sjunkit rejält när marknadsräntorna har stigit, och Riksbanken har fått uppmärksamhet för stora förluster och på pappret negativt kapital. Det är nu inte samma sak som för ett företag, ett hushåll eller ens en vanligt bank – en centralbank äger så att säga sedeltryckeriet. Men sedeltryckerier ska användas med försiktighet, annars urholkas valutans värde och de långsiktiga förutsättningarna för ekonomin försämras.

Att ta till extraordinära åtgärder när en kris slår till – kom ihåg att pandemin ett tag såg ut att fullständigt lamslå ekonomin – är rimligt. Även för en centralbank. Riksrevisionen kritiserar inte heller Riksbanken i den delen.

Men omfattningen och tidsomfånget för åtgärderna kan onekligen diskuteras. Och över tid kan Riksbankens deltagande i experimentet bidragit till att försvåra för svenska hushåll och företag, som lurades att tro att pengar var gratis men som nu får erfara att de bara var till låns – och ska betalas tillbaka med ränta.

Annons
Annons
Annons
Annons