GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Regeringen slänger EU:s försvarspengar i Östersjön

Sverige håller på att gå miste om hundratals miljoner euro för anskaffning av ny försvarsmateriel, trots att vi har några av Europas ledande försvarsföretag. Orsaken? En regering som är djupt ointresserad av EU:s försvarssamarbete.
Publicerad 26 juli 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Blekinge Läns Tidnings politiska linje. Tidningens politiska etikett är oberoende liberal.
Rysslands president Vladimir Putin deltog under firandet av den ryska flottans 325-årsjubileum på söndagen 25 juli.
Rysslands president Vladimir Putin deltog under firandet av den ryska flottans 325-årsjubileum på söndagen 25 juli.
Foto: Alexei Nikolsky

Den 25 juli firade den ryska flottan sitt 325-årsjubileum med en storslagen flottparad i Sankt Petersburg, vilket BLT uppmärksammade. Såklart fanns president Vladimir Putin på plats och höll tal bland de femtio fartygen som deltog i paraden.

Ur ett bredare perspektiv markerar händelsen inte bara en historisk minnesdag för Ryssland utan också en styrkedemonstration för att visa vem som bestämmer i norra Europa. Ryssland har visat sig berett att använda militär makt för att uppnå politiska mål, även om det kränker sina grannländers suveränitet.

I ett sådant läge är det minsta som medborgarna kan förvänta sig att regeringen använder alla tillgängliga medel för att åter uppnå en acceptabel försvarsförmåga. Tyvärr håller man just nu på att göra det motsatta. Hundratals miljoner euro som skulle bli ett välkommet tillskott till ett starkare svenskt försvar kan i stället hamna i Östersjön.

Anledningen är ointresset för den Europeiska försvarsfond (EDF) som nyligen sjösatts och som är ett led i alltmer utökat försvarssamarbete på EU-nivå. Kortfattat har EU insett att det är ett problem att 27 medlemsländer som delar gemensamma säkerhetsintressen i förhållande till Ryssland i dag har 27 olika anskaffningssystem för vapen och materiel. Lösningen? Ökat samarbete mellan försvarsföretagen så att gemensamma materialprojekt kan genomföras och större effektivitetsvinster uppnås. I förlängningen mer ”bang per buck”, mer pang för pengarna.

Den 30 juni meddelade EU-kommissionen att man utlyst 23 sådana utvecklingsprojekt till ett värde av 1,2 miljarder euro, alltså runt 12 miljarder kronor, inom ramen för EDF. De står nu öppna för ansökningar från de europeiska försvarsföretag som vill ta del av kakan.

Sverige som nation har bättre förutsättningar än de flesta för att ta del av fondens pengar och delta i projekten. Vår försvarsindustri tillhör världens mest högteknologiska och vår försvarsexport är betydande. I Blekinge är den ännu viktigare för den regionala ekonomin. Vårt rykte i EU-sammanhang vad gäller industri och teknologisk utveckling är heller knappast dåligt. EU-kommissionen har rankat Sverige som EU:s mest innovativa land och uttalat goda förhoppningar för Sverige att ta del av pengarna. Trots det ser vi nu tecken på att Sverige kan gå miste om dem.

I samband med utlysningen av försvarsfondens projekt i slutet av juni valdes ett antal pilotprojekt ut för att testa fonden i praktiken. Resultatet av detta har sammanställts av den franska tankesmedjan Fondation pour la Recherche Stratégique som visar på ett mycket otillfredsställande resultat från svensk sida. I totalt 26 pilotprojekt 2020 deltog bland andra 74 franska, 42 spanska, 42 italienska och 30 tyska företag/organisationer, men endast 2 svenska. Till och med Danmark, som inte kommer i närheten av svensk försvarsindustri, hade långt fler som deltog, 15 stycken.

En organisation som uttryckt oro över det påvra resultatet är Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF). I en färsk rapport pekar de på att uteblivna medel från försvarsfonden hotar kompetensen i svenska försvarsföretag och på sikt hela Sveriges position som ledande försvarsinnovatör. Man konstaterar också att anslag från fondens miljarder skulle ge välbehövliga tillskott till försvaret, vilket i sin tur kan möjliggöra omfördelning av medel på hemmaplan för att stärka förbanden.

”Att försvarsminister Peter Hultqvist (S) inte sett till att en strategi kommit på plats i Sverige är direkt pinsamt för vårt anseende i försvars- och EU-sammanhang.”
Carl-Vincent Reimers

SOFF är också tydlig med vad som är orsaken till att pengarna uteblir: ett bristande engagemang hos regeringen och berörda myndigheter. Mer bestämt konstaterar man att de svenska företagen som kan delta i materialprojekten saknar stöd hos regeringen. Och eftersom det i slutändan är stater som är slutkunder för de färdiga produkterna spelar regeringens engagemang i utvecklingsprojekten roll. Vem vill stödja utveckling av en produkt som det inte är säkert att någon ens kommer vilja köpa? Såklart säger EU-kommissionen då nej tack.

”Fonden kan alltså rentav bli en förlustaffär för Sverige om regeringen och Hultqvist inte skärper sig.”
Carl-Vincent Reimers

Andra jämförbara länder har valt en annan väg. Danmark och Nederländerna har tagit fram nationella strategier för att maximera fondens anslag för deras del och hur samarbetet mellan stat och företag kan stärkas. Mer förvånande är kanske att till och med Norge, som ju står utanför EU, också har tagit fram en sådan. Att försvarsminister Peter Hultqvist (S) inte sett till att en strategi kommit på plats i Sverige är direkt pinsamt för vårt anseende i försvars- och EU-sammanhang.

Det handlar inte heller bara om att Sverige riskerar att gå miste om välbehövliga tillskott och samarbeten för att möta det försämrade säkerhetshotet. Sverige betalar nämligen, liksom alla andra medlemsländer, in en del av de pengarna som sedan pytsas ut av försvarsfonden. 380 miljoner kronor närmare bestämt. Fonden kan alltså rentav bli en förlustaffär för Sverige om regeringen och Hultqvist inte skärper sig.

Det vore olyckligt, men dessvärre inte förvånande. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har – trots sitt höga förtroende – visat ungefär lika stort intresse för EU:s försvarssamarbete som för idén om linjeskeppens återinförande i marinen.

Förloraren är svensk säkerhet och försvarsförmåga, alltmedan den ryska Östersjöflottan växer så det knakar i fogarna.

Carl-Vincent ReimersSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.