Public service behöver en genomlysning

Ledare Artikeln publicerades
Problemet är dels frågan om opartiskhet, dels att offentligt finansierade media konkurrerar ut annan kommersiell mediaverksamhet.
Foto: Fredrik Sandberg / TT
Problemet är dels frågan om opartiskhet, dels att offentligt finansierade media konkurrerar ut annan kommersiell mediaverksamhet.

Moderaterna föreslår nu en översyn av public service där uppdraget ska renodlas och fokus ska ligga på kärnverksamheten. Förslaget är välkommet, om än sent.

Moderaterna tycks ha insett misstaget i att ha röstat igenom den nya public service-skatt som infördes första januari i år utan att först göra en ordentlig genomlysning av verksamheten. M:s partistyrelse föreslår nu i ett pressmeddelande ett “smalare och vassare public service”. Enligt partisekreterare Gunnar Strömmer (M) ska det vassare utbudet fokusera på nyheter, samhällsjournalistik och kultur (SR den 17 september). M vill även ta fram en utredning för att se om den offentligt finansierade media delvis kan finansieras genom reklamintäkter.

“Utgångspunkten bör vara att kärnuppdraget även i framtiden ska finansieras av skattemedel. Totalt sett bör dock public service få avsevärt mindre skattemedel, som en följd av ett mer renodlat uppdrag”, står det i pressmeddelandet (SvD den 17 september).

Att M nu vill diskutera innehållet är välkommet, om än sent. Förslaget som ska presenterar i oktober på Moderaternas partistämma kan bli verklighet tidigast 2026 när sändningstillståndet löper ut. Till dess kommer vi att alltså fortsatt delvis tvingas betala för diverse undermåliga och anti-intellektuella underhållningsprogram.

Public service, med SVT, SR och Utbildningsradion, har som bekant en otroligt förmånlig ställning i Sverige: inga andra mediebolag har miljardbelopp i skattekronor till sitt förfogande. Detta helt utan att någon genomlysning och sållning av verksamheten har skett.

Problemet handlar dels om hur public service-företagen kan få ett tydligare public service-uppdrag, dels om att offentligt finansierad media konkurrerar ut annan kommersiell medieverksamhet. I och med public service “gratispengar” snedvrids konkurrensen när de producerar sådant som kommersiella aktörer kan göra.

Innan public service-skatten infördes betalade allt färre tv-licensen. Men genom att fler skulle betala “investerar vi i vår demokrati”, enligt dåvarande demokratiministern Alice Bah Kuhnke (MP) (Expressen den 12 april 2018).

Men vad är det rimliga att göra när en verksamhet har blivit för stor för att gå runt? Jo, man bantar den. Det vore inga problem alls att plocka bort en rad underhållningsprogram som Melodifestivalen eller Sveriges fetaste hundar, eller för den delen ta bort hela kanaler som P3 eller Barnkanalen. Det finns mängder av andra aktörer som producerar liknande material.

Visst fyller public service en viktig funktion, inte minst i de delar av Sverige där det inte är ekonomiskt hållbart för privata aktörer att ha en redaktion men där det fattas politiska beslut. Det finns både politiker och makt som behöver granskas i hela landet. Public service är dessutom en viktig förmedlare av nyheter, debattprogram, dokumentärer och underhållning av värde men som är för snäva för kommersiella aktörer att producera.

Moderaternas förslag att är dock välkommet. Public service behöver bli smalare och vassare, mer av det som är kärnan i public service helt enkelt.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.