GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Politiker som ger glädjebetyg åt sig själva

Kommunpolitiker överskattar systematiskt företagsklimatet i sina kommuner. Det visar på behovet av kontakter mellan politiken och näringslivet.
Kommunpolitiker rankar företagsklimatet högre än lokala företagare. På bilden Per-Ola Mattsson, kommunstyrelsen ordförande i Karlshamn.
Kommunpolitiker rankar företagsklimatet högre än lokala företagare. På bilden Per-Ola Mattsson, kommunstyrelsen ordförande i Karlshamn.
Foto: Björn Lindgren/TT
Detta är en ledarartikel som uttrycker Blekinge Läns Tidnings politiska linje. Tidningens politiska etikett är oberoende liberal.

Att människan tenderar att överskatta sin egen förmåga när det gäller bilkörning är välkänt, men att detta stämmer även när det gäller lokalt företagsklimat är kanske inte lika känt. Under tisdagen presenterade nämligen Svenskt Näringsliv en enkätundersökning av lokala attityder till företagande i alla svenska kommuner som visar just detta.

"I exempelvis Karlshamn, numera mer känd för sitt feta skuldberg än för sin fettfabrik, betygsätter kommunpolitikerna sina egna attityder till företagande med en fyra på en 6-gradig skala, medan Karlshamnsföretagarna själva stannar vid 2,7."

Förutom att ställa frågor till företagare om hur man upplever det lokala företagsklimatet har man också ställt frågorna till ledamöter i kommunfullmäktige, som visar ett intressant mönster. Politikerna tenderar att systematiskt sätta högre betyg på sina respektive kommuners företagsklimat än de företagare som faktiskt tar del av det.

I exempelvis Karlshamn, numera mer känd för sitt feta skuldberg än för sin fettfabrik, betygsätter kommunpolitikerna sina egna attityder till företagande med en fyra på en 6-gradig skala, medan Karlshamnsföretagarna själva stannar vid 2,7. Men även i det näringslivsvänliga Sölvesborg, som i enkäten får klart högst betyg av företagarna i Blekinge, sätter de folkvalda glädjebetyg.

I allt från tjänstemännens attityder, kommunens service och upphandlingar var Sölvesborgspolitikernas betyg märkbart högre än företagarnas. Endast när det gällde brottsutsattheten var den SD-ledda församlingen mer pessimistiska över situationen än företagarna själva.

Att någon som betygssätter sig själv kommer att få vissa problem med objektiviteten är kanske inte helt häpnadsväckande. Däremot visar det på behovet av kontaktytor i den lokala demokratin mellan de företagare som möter företagsklimatet i vardagen och de politiker som i hög grad har makten över det.

När statsvetarna David Karlsson och Lena Wängnerud 2018 undersökte riksdagsledamöters sociala representation i antologin Folkets främsta företrädare, syntes en påtaglig förbättring över tid vad gäller attityder till företagande. 1988 ansåg endast 49 procent av ledamöterna att företagarna var en grupp vars intressen var värda att föra fram. 2014 hade siffran i stället vuxit till 63 procent.

Den utvecklingen visar att Sverige förändrats till det bättre sedan socialdemokratins allsmäktighet brutits. Också när det gäller företagarnas representation i riksdagen ligger den i paritet med riket, 6 procent av ledamöterna hade 2014 bakgrund som företagare jämfört med 6,6 procent i befolkningen som helhet.

Man kan alltså på goda grunder påstå att våra rikspolitiker har blivit mer näringslivsvänliga med åren och att förankringen till näringslivet är relativt god, men hur står det till i den lokala demokratin? Här har vi sämre kunskap, men glappet mellan lokalpolitikernas och företagarnas upplevda företagsklimat är skäl nog att ta frågan på största allvar.

På lokal nivå kan mycket göras för att skapa en mer samstämmig bild. Som medborgare kan man ta ett eget ansvar och rösta på kandidater som har egen erfarenhet från näringslivet. Lokalpolitiker kan också ta ansvar för att skapa kontaktytor och nätverk med sin kommuns företagare, utanför de formella politikerbesöken på arbetsplatser.

Att näringslivets verklighet spelar roll i lokalpolitiken borde vara en självklarhet.

Läs mer