Anders Gustafsson: När politiker och byråkrater leker riskkapitalister
Våra politiker lägger varje år tiotals miljarder skattekronor på företagsstöd som ska leda till morgondagens framgångssagor inom näringslivet, som ska ge oss jobb, välstånd och skatteintäkter. På politikersvenska kallas det för aktiv näringspolitik. Dess främsta tillskyndare finns inom Socialdemokraterna och Centerpartiet.
Bakgrunden till miljardrullningen till företagen, enligt den aktiva näringspolitikens tillskyndare, är analysen att marknadens aktörer – banker, affärsänglar, riskkapitalister – inte är tillräckligt riskbenägna för att satsa på innovationer. Och då måste politikerna komma till de förmodat innovativa företagens undsättning.
Ny forskning från forskningsinstitutet Ratio, som under fem år bedrivit ett forskningsprojekt med ett femtiotal nya studier, visar dock att den aktiva näringspolitiken kostar mer än den smakar. ”Det är med andra ord ytterst tveksamt om företagsstöden faktiskt bidrar med tillväxt och nya jobb”, summerar de i en debattartikel i Dagens Nyheter (DN den 29 december). Och de fortsätter: ”Myndigheter och politiker kan svårligen att identifiera de företag eller sektorer där framtida innovationer kommer att uppstå. De saknar både den information och de incitament som krävs.”
Forskarna – Nils Karlsson, Christan Sandström, Karl Wennberg – bakom debattartikeln varnar dessutom för att företagsstöden leder till förekomsten av bidragsentreprenörer. Det vill säga företag som i stället för att skapa nya produkter och tjänster jagar bidrag från skattebetalarna.
Men om politiker och byråkrater är usla på att agera riskkapitalister med våra gemensamma tillgångar, vad ska de då göra? Vilken näringspolitik är bättre?
Ratio-forskarna menar att våra politiker borde ägna mer tid och kraft åt att göra företagsklimatet bättre generellt. De höga skatterna, på löner och kapital, hämmar entreprenörskap. Beskattningen av personaloptioner gör det svårt för företag att behålla talanger i nya snabbväxande företag. Omständliga regelverk lägger krokben. Bostadsbristen gör personalförsörjningen svår för snabbväxande företag i behov av spetskompetens.
Men hur ska det finansieras? Ja, de miljarder som läggs på företagsstöd borde räcka en bra bit för att få till en bättre företagspolitik, en passiv sådan alltså.
Välkommen att kommentera
Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.