Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

När det offentliga haltar kliver entreprenörerna fram

Medan Karlskrona kommun fortsätter att tugga på i frågan om ett nytt kulturhus tar enskilda entreprenörer initiativ till nya mötesplatser. Insikten om vad lokala entreprenörer betyder för en levande stad är central.
Tova Bomengen, ny ägare till ”Blomster City”. Tanken är att starta en kombinerad blomsterhandel och mötesplats för kultur.
Tova Bomengen, ny ägare till ”Blomster City”. Tanken är att starta en kombinerad blomsterhandel och mötesplats för kultur.
Foto: Bo Åkesson
Detta är en ledarartikel som uttrycker Blekinge Läns Tidnings politiska linje. Tidningens politiska etikett är oberoende liberal.

I en tid som annats präglas mycket av oro är det en frisk fläkt att läsa om de unga entreprenörerna Tova Bomengen och Nilla Blomlöv. När det mesta är stängt eller kämpar för att överleva satsar de på att skapa en ny blomsterhandel.

”Blommeriet”, som den nya butiken på gamla Blomster City ska döpas om till, planeras att öppna 3 maj och är tänkt att bli en kombinerad blomsterhandel och kulturmötesplats. ”Tova har bättre koll på blomdelen av arbetet. Sen finns det ju ingen riktig kulturplats i Karlskrona just nu. Och det är tanken att butiken kan bli en samlingsplats för konstnärer”, berättar Blomlöv som just nu studerar konst i Florens, till BLT.

En vernissage med tio personer och en flaska rödtjut är lika viktigt för kulturlivet i en stad som en offentligt finansierad teaterpjäs.

Det är en affärsidé som har framtiden för sig och som verkligen skulle fylla ett tomrum i Karlskrona. Medan traditionella butiker i rask takt försvinner från våra stadskärnor är det just verksamheter som kombinerar traditionell försäljning med upplevelser som har förmåga att attrahera nya kundgrupper, oavsett om det handlar om boklådecaféer, restauranger där lokala råvaror står i centrum eller en blomsterhandel kombinerat med galleri.

Sådant skapar glädje att vara i en stad och i i det långa loppet en stad som fler vill bo i.

I det större perspektivet säger det också något om mänsklig skaparkraft. I en kommun där kulturdebatten mest fokuserar på ett decennielångt sisyfosarbete med att få ett nytt offentligt finansierat kulturhus på plats är det de små, enskilda initiativen som gör skillnad här och nu. En vernissage med tio personer och en flaska rödtjut är lika viktigt för kulturlivet i en stad som en offentligt finansierad teaterpjäs.

Karlskrona är i det avseendet en stad som borde ha plats för fler initiativ av Bomengen och Blomlövs typ. Men då måste kommunen på allvar börja sätta företagande i första rummet. Vad kan då kommunens göra?

Hans Westlund, professor vid Kungliga tekniska högskolan, har i flera år studerat kommuners arbete med entreprenörskap. En viktig faktor som han menar spelar in och som gör kommuner framgångsrika med entreprenörskap är allmänhetens attityder till företagande och den tenderar att vara sämre i kommuner som i hög grad bygger på ett fåtal storföretag. Tillgången på lokalt kapital spelar också roll.

Naturligtvis finns det en begränsning i vad Karlskrona kommun kan göra för att påverka den allmänna opinionen, men insikten att entreprenörskap handlar mer om attityd än om en viss kunskap är ändå viktig. Kommuner som inser att potentiella företagare inte behöver komma till kommunen utifrån, utan kan finnas här mitt ibland oss, är viktig för att bygga en stark lokal företagaranda.

Om Blommeriet blir den lokala mötesplats för kultur som Bomengen och Blomlöv vill står skrivet i stjärnorna. Men de ska veta att de har lokalsamhällets stöd för att lyckas.

Läs mer