Miljöministern borde gå en kurs i vett och etikett
Under Almedalen höll Svenskt Näringsliv ett seminarium. Temat var att näringslivet står redo att genomföra klimatomställningen, men att det krävs politisk vilja och politiska beslut för att omställningen ska dra igång. I debatten deltog bland andra Moderaternas energipolitiska talesperson Carl-Oskar Bohlin och klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S).
Men debatten var jobbig att se. Klumpen i magen var stor och behovet av skämskudde enormt. Det var en tålmodig Bohlin som argumenterar mot en oförskämd miljöminister.
Strandhäll inledde med vikten av “hyfs i debatten” för att i nästa session utbrista “herregud populism liksom!” efter att Bohlin talat om regeringens bristande arbete med tillståndsprocesser.
Strandhäll lät inte Bohlin tala klart. Hon suckade demonstrativt och himlade med ögonen när Bohlin talade. Hon betedde sig kort och gott som en översittare.
Elförsörjningen är helt avgörande för klimatomställningen. Och användningen av el väntas dubbleras inom 23 år. Men för att industrin ska våga investera i exempelvis kärnkraft krävs politiska beslut. Vår möjlighet att genomföra klimatomställningen baseras på att det finns en pålitlig elförsörjning som är anpassad till den kraftigt ökade elanvändningen.
Enligt Vattenfall och SSAB är tillståndsprocesserna avgörande för den framtida energiförsörjning. Företag kan inte fastna i långa tillståndsprocesser med veton. Politiskt blocköverskridande stabilitet över mandatperioder är viktigt. Långsiktighet krävs. För investeringar i vissa kraftslag krävs det bortåt 60 år av planering, påpekar Desirée Comstedt som är chef för affärsutveckling kärnkraft på Vattenfall.
”Man kan dock, efter Svenskt Näringslivs debatt, fråga sig om det verkligen är politiken som bör ändras, eller om det är politikerna som bör bytas ut.”Emma Jaenson
Men även om nu Socialdemokraterna har svängt om kärnkraften vill de fortfarande se 100 procent “förnybar” el (vilket alltså inte innefattar kärnkraft) till och med 2040. Socialdemokraterna är splittrade internt och samarbetar dessutom med partier som vill avveckla kärnkraften helt. Hur ska det gå ihop? Ja, det gör det inte, och därför vill de begrava kärnkraftsfrågan till efter valet.
Man kan dock efter Svenskt Näringslivs debatt, fråga sig om det verkligen är politiken som bör ändras, eller om det är politikerna som bör bytas ut. Det största hindret för en långsiktig, pålitlig och planerbar miljöpolitik tycks snarast vara en miljöminister som saknar kompetens för sitt ämbete. När Strandhäll tillträdde som miljöminister fick hon frågan i SVT hur många kärnreaktorer som finns varvid hon svarade att “Det borde jag ha koll på”. Uppträdandet under seminariet är dessutom enbart en uppvisning av många. För någon vecka sedan delade Strandhäll ett inlägg på sociala medier där hon insinuerade att Ebba Busch var fascist. Följ gärna hennes andra inlägg bakåt i tiden för att se fler liknande kommentarer.
Men det är uppenbarligen det bästa Socialdemokraterna kan prestera i form av ministrar. Man kan fråga sig om det någonsin har funnits en minister som beter sig som vår miljöminister, och som tillåts fortsätta som statsråd.
Alla som funderar på att lägga sin röst på Socialdemokraterna bör titta på seminariet och fråga sig om hon är rätt person på rätt plats.
Sveriges elförsörjning är för viktig för att låta den ligga i händerna på någon som Strandhäll.
Hon borde inte vara minister, utan snarast skickas på kurs i vett och etikett.
