Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Med skolkvotering röstar medelklassen med fötterna

En ny rapport från revisionsbolaget KPMG pekar på brister i likvärdighet i Karlskronas skolor. Men bristerna kan inte åtgärdas enbart genom att blanda elever utan kan tvärtom förvärra segregationen.
Karlskrona • Publicerad 7 april 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Blekinge Läns Tidnings politiska linje. Tidningens politiska etikett är oberoende liberal.
Att vrida klockan tillbaka till en imaginär folkhemsskola är varken önskvärt eller rimligt.
Att vrida klockan tillbaka till en imaginär folkhemsskola är varken önskvärt eller rimligt.Foto: Hasse Holmberg / TT

KPMG:s rapport om skolsegregation i Karlskrona har redan fått stor uppmärksamhet i media, och förvaltningschefen Yvonne Strandh har kommenterat rapporten i BLT. Det är framförallt denna formulering i rapporten som väcker frågetecken: ”Vi bedömer att Karlskrona kommuns skolstruktur för med sig utmaningar för kunskapsnämnden vad gäller likvärdighet”.

Tittar man närmare på siffrorna ser man enorma skillnader i måluppfyllelsen för eleverna i olika skolor i kommunen. Efter läsåret 2019/20 uppnådde 90 procent av eleverna på Rosenholmskolan kunskapsmålen i alla ämnen, medan motsvarande siffra för Sunnadalskolan endast var 27 procent. Det kommer knappast som en chock för de flesta att den sistnämnda skolan därtill har hög andel nyanlända elever och föräldrar till elever med låg utbildningsbakgrund medan situationen är den motsatta på Rosenholmskolan.

”Friskolorna har erbjudit många nyanlända en väg ut ur utanförskapsskolorna, och bryter därmed segregationens onda cirkel.”
Carl-Vincent Reimers
Annons

KPMG har naturligtvis en poäng i att de stora skillnaderna och den ojämlikhet som detta för med sig är ett samhällsproblem för kommunen att bemöta. Problemet är bara att lösningarna inte främst kan komma från skolförvaltningen. Segregationen är nästan uteslutande en konsekvens av bostadssegregationen som är utbredd i hela landet och särskilt i Karlskrona.

Trots det ropar många på skolans ansvar för att bemöta segregationen i sig. Det är som om många fortfarande tror på illusionen att bara med rätt social ingenjörskonst kan vi vrida klockan tillbaka till en imaginär folkhemsskola, innan segregation och friskolor blev verklighet. Detta är varken önskvärt eller rimligt.

Friskolorna har erbjudit många nyanlända en väg ut ur utanförskapsskolorna, och bryter därmed segregationens onda cirkel. Samtidigt måste vi inse att de demografiska, kulturella och socioekonomiska faktorer till följd av hög invandring och segregation som gör skolor ojämlika inte kan trollas bort, oavsett om elever ska bussas och blandas upp eller helt enkelt överösas med nya statliga miljoner.

I Malmö rapporterar Sydsvenskan den 6 april om en hittills intern kommunal rapport som pekar ut omorganisering av skolenheter och skolområden som möjliga vägar för att skapa en mer blandad skola. Rapporten lyfter också upp kvotering av elever som en möjlig åtgärd, något som presenterats i den statliga utredningen ”En mer likvärdig skola” för ett år sedan. Syftet är såklart lovvärt – att öka likvärdigheten i skolan – men här finns också en uppenbar risk. Ju mer föräldrar upplever att deras barns skolor inte längre upprätthåller den standard man efterfrågar, ju mer sannolikt är det att den välbeställda medelklassen kommer att rösta med fötterna.

I Malmös fall kan det innebära att ytterligare familjer med svensk etnisk bakgrund och med studievana hem flyttar till mer homogena kranskommuner. I Karlskrona kan motsvarande äga rum inom kommunens gränser, med ytterligare bostadssegregation som följd mellan kommunens olika delar.

Låt fokus i skolan i stället helhjärtat ligga vid kunskapsförmedlingen, lärarnas villkor och kunskapsmålen. Det är i en väl fungerande undervisning som skolans kompensatoriska uppdrag i verkligheten realiseras. Det är genom lärandet som elever från studieovana och socialt utsatta hem ges en chans som andra fick genom det egna hemmet.

Carl-Vincent ReimersSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons