"Med Rasputin har en stormakt gått under”

Ledare Artikeln publicerades
BLT 8 januari 1917 - En världsnyhet når allmänheten i Blekinge.
BLT 8 januari 1917 - En världsnyhet når allmänheten i Blekinge.

I vår är det 100 år sedan ryska revolutionen. Den blodiga omdaning vilken födde det kommunistiska Sovjet och som sedan formade så mycket av 1900-talets historia. Under sen vårvinter 1917 rapporterar BLT omfångsrikt om händelserna i Ryssland. Vi kommer därför att följa i revolutionens spår på ledarsidan, och skildra delar av vad BLT skrev under den dramatiska perioden för exakt hundra år sedan.

BLT 8 januari 1917: ”Rasputins lik har påträffats under Nevas is och hans saga är därmed slutad. Nu berättas det emellertid via London och Paris att furst Felix Jussopoff, har varit med om att mörda honom (...)

Om det är sannt att han är död, så är det en händelse av största politiska betydelse. Rasputin var allt i Ryssland. (...)

Med Rasputin har en stormakt gått under.”

    Denna enda spalt i BLT, måndagen den 8 januari, skvallrar om en oerhörd händelse. Den blir början på ett kejsardömes sammanfall.

    Under den kalla vintern 1917, när ryska undersåtar, liksom den svenska allmänheten, lider av undernäring till följd av en usel livsmedelsförsörjning, är läget redan desperat. Den ryska huvudstaden Petrograd (St.Petersburg) bubblar av rykten.

    Ute i Europa rasar första världskriget, med mycket ingående dagliga rapporteringar i BLT. Situationen för de ryska trupperna är förfärlig, allt saknas av uniformer och proviant, och det spekuleras varje dag i att Förenta staterna är på väg att ge sig in i kriget. Samtidigt intygar den ryske kejsaren Nikolaj II att "det ryska folket är beredd att göra sin plikt till det yttersta utan att rygga tillbaka för några offer", citerad i BLT.

    På Östersjön råder handelskrig och blockader, och varunöden är stor.

    I Sverige pågår en intensiv politisk debatt om i vilken utsträckning regeringens livsmedelspolitik försvårar för den svenska allmänheten. Parallellt med vardagens diskussioner om skolhus, nattöppna telefonlinjer mellan Ronneby och Karlskrona och massmotioner mot sommartid, rapporteras det också om matransoneringen och armod ute på öarna. Även i Blekinge lider befolkningen av brist på spannmål för att baka bröd.

    Detta kommer att utmynna i en regeringskris senare på våren då regeringen Hammarskjöld som är en ämbetsmannaregering utan politiker, får avgå.

    Men denna den 8 januari når det alltså allmänheten i Blekinge att Grigorij Jefimovitj Rasputin har mördats. Han har då varit borta ända sedan det svenska nyåret, åtta dagar tidigare.

    Enligt den gamla ryska tideräkningen, som då ligger 13 dagar efter den västerländska, ska det så småningom framkomma att han misshandlats och skjutits ihjäl på natten, den 16 december, alltså 29 december enligt svensk kalender.

    Rubriken på spalten: "Vem har mördat Rasputin?" talar om för läsaren att publiken mer än väl redan känner till kejsarfamiljens oregerliga gunstling. I samma text beskrivs han i negativa ordalag, som en person med enorm förkärlek för kvinnor och det goda livet – men också som fredsvän.

    Rasputin har senare titulerats som något så speciellt som den första massmediala superstjärnan, en person vars leverne gav upphov till sprängfyllda spaltmetrar i den ryska skvallerpressen, rödglödgat raseri inom de förgrenade delarna av kejsarfamiljen, samt gråa hår för den säkerhetstjänst som var satt både att övervaka och skydda honom.

    Mellan 1905 och fram till sin död är han kejsarfamiljens vän - en osannolik historia om hur en sibirisk bonde tar sig hela vägen från den fattiga byn Pokrovskoje i Ural, till Petersburgs salonger. Genom en serie händelser (han utger sig för att vara en ”starets”, en helig man) kommer han i kontakt med kyrkans folk, som sedan öppnar dörrarna i maktens boningar.

    När han mördas vet både den ryska, och uppenbarligen också den svenska, allmänheten att något mycket olycksbådande är i görningen. Det är ett järtecken. På många håll firas hans död som en befrielse. Kejsarinnan, av tysk släkt men uppvuxen i England, och vilken ryssarna anser har banat väg för honom, är djupt hatad. Hon betraktas som motståndare i kriget. Det har sedan flera år producerats skabrösa pamfletter av de båda som spridits på Petersburgs, senare Petrograds, gator.

    Rasputins lik hittats i den frusna Nevan. Det framkommer att det är en prins, en släkting till kejsarfamiljen som är gärningsmannen. Ett sammansvuret sällskap har mördat Grigorij Jefimovitj i prinsens palats.

    På senare tid har utredningar gjort gällande att den brittiska underrättelsetjänsten var involverad, då Rasputin ansågs utgöra en reell säkerhetsrisk för de allierade i kriget (Ryssland, England, Frankrike), med tanke på kejsarinnans tyska härkomst.

    BLT:s slutsats "Med Rasputin har en stormakt gått under" visar sig vara en korrekt förutsägelse. Hans död sägs numera vara det som slutligen, ovanpå det ryska folkets umbäranden, tände stubintråden till den ryska revolutionen.

    Revolution

    Girgorij Jefimovitj Rasputin

    *Grigorij Jefimovitj Rasputin föddes förmodligen i slutet av 1860-talet.

    *I väst kallas han forfarande felaktigt för "munk". Han såg sig själv som "helig man", vanligt förekommande på den ryska landsbygden.

    *Kejsarfamiljens ende son led av blödarsjuka, en då livshotande sjukdom med starka smärtor. Rasputin sades kunna stoppa tronarvvingens blödningar.

    *Rasputin gjorde sig ovän med den mäktiga ortodoxa kyrkan, och lyckades få flera av ledande kyrkans män omplacerade till oländiga delar av Ryssland.

    *Under kriget tillsatte och avsatte han, med kejsarinnans goda minne, mängder av ryska ministrar, ofta de mest kompetenta.

    Visa mer...