Lyssna på Säpo om hoten mot Sverige
I slutet av mars presenterade Säpo sin årsbok för 2020. Skriften bjuder på viktiga insikter om hur hoten mot det svenska samhället antas utvecklas framöver, inte minst vad gäller främmande makts aktiviteter på svensk mark.
Särskilt tre länder sticker ut bland de på olika sätt försöker underminera den svenska demokratin: Ryssland, Kina och Iran. Tillsammans förenas de tre regimerna av att de lägger stora resurser på att stärka sin egen ställning och inte skyr olagliga medel för att nå dit.
”Man bedömer också att värdet av den kunskap som stjäls från svenska företag och universitet uppgår till miljardbelopp.”Carl-Vincent Reimers
En viktig lärdom som skriften understryker är att hoten mot Sverige antar nya former. Det hot som tidigare utgjordes av främst traditionellt spionage handlar i dag mer och mer om cyberspionage och hackerattacker mot svenska myndigheter och företag. Särskilt utsatt är den militära och tekniska industrin som besitter värdefull kunskap för de länder som utvecklar massförstörelsevapen, eller vill få kunskap om tekniskt värdefulla försvarssystem. Men också svenska universitet och högskolor är föremål för dessa tre länders underrättelseverksamhet, enligt Säpo.
Man bedömer också att värdet av den kunskap som stjäls från svenska företag och universitet uppgår till miljardbelopp.
Ur det avseendet har Sverige en uppenbar svaghet. Vårt samhälle bygger på en öppen marknadsekonomi och en hög grad av digitalisering. I en fredlig värld byggd på fri, regelstyrd konkurrens är detta en stor styrka. Men i en värld där auktoritära stater inte drar sig för att utnyttja relativt öppna system och stjäla information blir det också vår största svaghet.
Ett exempel som Säpo diskuterar i sin årsbok är 5G-nätets utbyggnad. När Post- och Telestyrelsen under hösten 2020 beslutade att stoppa Huawei från att delta i auktionen om det svenska 5G-nätet, byggde detta på en sådan oro. Huawei har nära band till den kinesiska regimen och befaras kunna använda svensk 5G-infrastruktur för den kinesiska statens syften.
Beslutet har dock följts av ett rättsligt efterspel i förvaltningsrätten som ännu inte är helt avgjort. Häromdagen begärde Post- och telestyrelsen förhör med de Säpochefer som tagit fram underrättelseinformationen som ligger till grund för svartlistningen av det kinesiska bolaget.
Men även ur ett större perspektiv innebär 5G-utbyggnaden en stor utmaning. 5G kommer öka anslutningshastigheten avsevärt, men innebär också större sårbarheter i våra trådlösa system. Cyberattacker, likt den vi häromdagen såg drabbade en kärnenergianläggning i Iran, kan av fientliga stater vändas mot oss själva och vår egen grundläggande infrastruktur.
Samtidigt fortsätter Ryssland, Kina och Iran, vid sidan av cyberförmågan att arbeta med traditionella metoder för att underminera våra samhällen, såväl gentemot politiker och via journalister. I början av april såg vi ett exempel på detta i Europaparlamentet, där en nederländsk nyhetssajt avslöjat att Kinas representation i Bryssel sponsrat events för en informell grupp av Kina-vänliga Europaparlamentariker. Bland annat misstänks den tjeckiske ledamoten Jan Zahradil (ECR) ha mottagit betalning för ”champagne och kanapéer”, enligt Politico.
Ska vårt samhälle stå starkt måste vi nationellt såväl som på EU-nivå kunna möta hoten, vare sig de kommer via spjutspetsattacker i cyberrymden eller via auktoritärt sponsrad champagne.
