Låt stå, skogsbruk är klimatnytta

Ledare Artikeln publicerades
Foto: Henrik Holmberg / TT

Att sätta det svenska skogsbruket i motsatsförhållande till en framgångsrik miljöpolitik är förlegat. Miljöorganisationerna borde därför inspireras av Moderaternas senaste skogsutspel.

Moderaterna vill inte att den totala arealen skogsmark som är undantagen från skogsbruk ska öka, det meddelade partiets landsbygdspolitisk talesperson Johan Widegren nyligen i en debattartikel Svenska Dagbladet (den 10 februari).

För det kommer M säkert att få hård kritik av de naturromantiska bevarandeorganisationerna, men partiet bör stå på sig. Kanske kan debatten få miljöorganisationerna att uppdatera sin karta efter verkligheten?

För det första. Bilden av att Sverige skulle vara ett slags u-land jämförbart med Brasilien eller Malaysia – som flera miljöorganisationer vill göra gällande (se exempelvis DN debatt den 21 juni 2018) – när det kommer till miljöhänsyn och hur vi sköter våra skogar är inte sann. Det är dessutom uppåt väggarna fel att använda globala data om minskningen av biologisk mångfald i debatten om den svenska skogen. Lika märkligt som att vi inför en svensk plastpåseskatt när de stora utsläppen av plast i haven kommer från floder i andra världsdelar.

I december publicerade Statistiska Centralbyrån ”Ny officiell statistik om skogsmark” där det för första gången gången redovisades en sammanhållen statistik för fyra olika former av skogsmark där skogsbruk inte förekommer: formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor vid föryngringsavverkning samt improduktiv skogsmark.

Visst, man ska använda denna statistik med försiktighet eftersom det finns en viss överlappning mellan de olika formerna av skogsmark. Men sammantaget uppgår dessa olika former av skogsmark, där skogsproduktion inte sker, till 27 procent av den totala skogsarealen. Till detta kan man dessutom tillföra en inte oansenlig del skogsmark som inte brukas av naturliga skäl: mark som ligger i en miljö där det inte är ekonomiskt försvarbart att bedriva skogsbruk.

Det är utifrån de siffrorna man måste fråga sig om det är rimligt att ta bort än mer skogsmark ur produktion.

Utvecklingen inom skogsbruket går dessutom åt rätt håll. Skogsbruket orsakar i dag knappast att arter dör ut i svenska skogar och man känner inte till någon art som utrotats av skogsbruket de senaste 50 åren. Andelen lövträd i de sydsvenska skogarna har ökat markant. Vi har exempelvis mer hård död ved och fler grova lövträd än vi hade för 100 år sedan.

För det andra. Ur miljöperspektiv är det fel att undanta ytterligare skogsmark från skogsproduktion eftersom skog som brukas spelar en avgörande roll i arbetet med att bekämpa den globala uppvärmningen – vår tids stora miljöutmaning.

Skog binder koldioxid från atmosfären genom fotosyntes. Allra mest när den växer och ingenting när den faller ner till marken och ruttnar, då gäller det omvända. När skog avverkas uppnås en dubbel miljönytta genom att produkter som ger upphov till stora koldioxidutsläpp ersätts (exempelvis cement och stål) och att trämöbler eller trähus fungerar som kolinlagring.

Att sätta det svenska skogsbruket i motsatsförhållande till en framgångsrik miljöpolitik är förlegat. Den stora miljöutmaningen i dag består inte hur vi ska använda ännu mer skogsmark till bilda reservat utan om hur vi ska kunna öka skogsproduktionen. Det orsakar stor förvirring bland bevarandeorganisationerna men gör att Moderaterna hamnar helt rätt i tiden.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.