Låt sopkvasten gå i Byråkratsverige

Nu senast riktade Alvesson, denna gång tillsammans med forskarkollegan Martin Blom sin kritiska blick mot förekomsten av värdegrundsarbete i organisationer och företag. Vad uppnår värdegrundsarbetet för resultat där ute i verkligheten egentligen? Inte mycket, var forskarnas svar. Efter en tid minns medarbetarna knappt de klatschiga värdebudskapen.

Och vem är mest entusiastiska till värdegrundsarbetet? De där nere på golvet? Knappast.

Mest entusiastiska, fann Alvesson och Blom, var politiker, ledning, stabs- och projektfolk samt konsulter. Den stora majoriteten medarbetarna var däremot ”indifferenta, något oförstående och inte verkar bry sig nämnvärt om dessa aktiviteter” (DN den 2 oktober 2021).

Men medan många nickat igenkännande när de läst Alvessons många artiklar har hans budskap i förvånansvärt liten utsträckning plockats upp av politiken. Kanske kan man hoppas på en förändring nu när Nyamko Sabuni går ut på DN:s debattsida startar en kampanj mot färre generaldirektörer, mindre byråkrati och mer effektiv administration (DN den 15 februari).

Det gör hon helt rätt i. För som Sabuni påpekar är det helt orimligt att andelen kommunikatörer i statliga myndigheter ökat fyra gånger snabbare än det totala antalet anställda de senaste 15 åren.

I den refererade studien från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, som ledarsidan skrev om när den kom, kunde man läsa att bara universiteten i Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala höll sig 2019 med sammanlagt 512 kommunikatörer.

Samma tillväxt syns dessutom i den kommunala sektorn. För några år sedan menade tidningen Dagens Samhälle att yrkesgruppen kommunikatörer växt med 106 procent inom kommuner, regioner och landsting (Dagens Samhälle den 11 juni 2015). I en granskning som Smedjan gjorde 2020 uppskattades antalet kommunikatörer till cirka 3 000 bara inom landets kommuner (Smedjan den 17 augusti 2020).

Men kommunikatörerna är bara toppen på isberget. I november förra året rapporterade tidningen Vårdfokus att yrkesgrupperna ledningspersonal, handläggare och administratörer ökat med nästan 50 procent hos landets regioner mellan åren 2010 och 2020 (Vårdfokus den 2 november 2021).

Dessutom menade Anders Ivarsson Westerberg, professor i offentlig förvaltning vid Södertörns högskola, i Vårdfokus granskning att ju fler som jobbar i administrationen på stabsnivå desto mer krav och administrativt arbete kommer det att generera i kärnverksamheten. Ju fler byråkrater i toppen, desto mer tid ska personalen på golvet ägna åt att rapportera och ”återkoppla”.

I allt större utsträckning befolkas det offentliga av personer vars arbetstid går ut på mångfaldigande, kommunicerande, värdegrundande, jämställdhetsintegrerande, klimatsamordnande, integrationssamordnande – personer som håller på med visionerande, planerande och strategiserande – när resurserna och händerna behövs för att avlasta personalen nere på golvet där verkliga värden skapas för medborgarna. På nationell nivå växer nya myndigheter upp som svampar ur jorden samtidigt som få samhällsproblem löses med nya myndigheter.

Nyamko Sabuni riskerar att kliva på många ömma tår när hon vill se en mer effektiv offentlig förvaltning och färre myndigheter. Det ska hon strunta i. Låt kvasten gå och se till att det städas ordentligt!