Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Anders Gustafsson: Ja, låt oss tala om demokrati och S i Olofström

Krisen inom Socialdemokraterna i Olofström är djupare än någonsin. Den som trodde att bråket skulle ebba ut under sommarmånaderna fick grundligt fel.
Anders GustafssonSkicka e-post
Publicerad 2 augusti 2019
Anders Gustafsson
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Blekinge Läns Tidning politiska etikett är oberoende liberal.
Sara Rudolfsson och Jan Björkman, huvudpersonerna i den maktstrid som pågått i Olofström under våren.
Sara Rudolfsson och Jan Björkman, huvudpersonerna i den maktstrid som pågått i Olofström under våren.Foto: Bo Åkesson

Partistyrelsen och kuppmakarna i det socialdemokratiska arbetarpartiet i Olofström hade säkert hoppats på att sommarmånaderna skulle få det infekterade bråket inom partiet att ebba ut. När det är strålande sol och 30 grader varmt har väl folk annat att tänka på än att försvara ett avsatt före detta kommunalråd?

Men icke. Under sommaren har bråket fått mer vind i seglen och trappats upp – ja, det var tydligen möjligt – ytterligare. Insändarna fortsätter att komma i en strid ström till BLT.

Annons

I en insändare i BLT för några dagar sedan tog 13 socialdemokratiska kvinnor från Olofström till orda och gav sin syn på saken (BLT den 25 juli). Det skedde efter att Sara Rudolfsson menat att det var manliga maktstrukturer som fick henne avsatt. Inte alls, svarade de 13. Sluta ägna dig åt förtal Sara, kontrade de. De menade i stället att det var Rudolfssons ledarstil, hennes ”enmansshow”, som gjorde att partistyrelsen ville få bort henne. ”Vi vill inte ha en diktatur”, utropade de i insändaren.

Allvarliga anklagelser. Hårda ord. Oförsonliga ord.

Det är intressant att de 13 tar upp just demokratiska värden. För är det något som diskuterats alldeles för lite i den här historien är det just det demokratiska perspektivet. Vi rekapitulerar vad som har hänt.

På kvällen den första maj, när de röda fanorna ställts in och promenadskorna satts på skohyllan, träffades arbetarekommunens styrelse för ett blixtinkallat möte i Folkets hus. Där beslutades att Sara Rudolfsson inte längre hade partistyrelsens, som leds av Jan Björkman, förtroende.

Sara Rudolfsson skulle bort. Den person som hade fått överlägset flest personröster, 522, av alla socialdemokrater i kommunvalet skulle bort. Det sittande kommunalrådet sedan sju år tillbaka skulle bort. Den person som var den givna socialdemokratiska kandidaten till ordförandeposten i kommunstyrelsen, om S vann valet, och som senare också återvaldes skulle bort.

Lite senare korades en motkandidat, Morgan Bengtsson. På ett extrainsatt medlemsmöte den 12 juni valdes han till nytt kommunalråd för S. I kommunalvalet 2018 stod han på plats 44 på socialdemokraternas valsedel. Han fick sju (!) personröster i kommunalvalet. Han har inte ens blivit inröstad till den folkvalda församlingen, kommunfullmäktige, av Olofströmsborna men skulle nu ta över rodret i kommunen.

I det sammanhanget känns det förmätet av dem som tvingade bort Sara Rudolfsson att tala om just demokrati, det vill säga folkstyre, och beskriva Sara Rudolfsson som något av en envåldshärskare. Det var ju hon som blev vald av Olofströmsborna!

Det har talats en del om att Socialdemokraterna i Olofström nu måste försonas och lägga det infekterade bråket bakom sig. I dagsläget finns det över huvud taget ingenting som talar för att det kommer att lyckas. Krisen är djupare än någonsin tidigare.

Ett tidigare angivet skäl till varför Sara Rudolfsson skulle bort var att S, under hennes ledning, presterat för dåligt i kommunalvalen. Kommer de att lyckas bättre 2022? Jag skulle inte satsa några pengar på det.

Annons
Annons
Annons
Annons