Anders Gustafsson: Låt oss få enhetlig moms och sänkt skatt på arbete
Med anledning av den utlovade skattereformen släpper näringslivets tankesmedja Timbro en rad rapporter om hur skattesystemet bör förändras. Mycket intressant läsning för den som är intresserade av ekonomi och skatter vilket borde inbegripa alla som är intresserade av samhällsfrågor.
Tidigare har Timbro släppt en rapport om skatterna på arbete och en om skatterna på kapital. I fredags presenterade de en rapport om hur momsbeskattningen bör förändras som också presenterades på Dagens Nyheters debattsida (DN den 12 april).
Med tanke på att momsen är den tredje viktigaste skatten intäktsmässigt – efter kommunalskatten och arbetsgivaravgifterna – och att intäkterna från momsen i statsbudgeten motsvarar en dryg femtedel av de totala skatteintäkterna är det märkligt tyst om momsen i skattedebatten. Medan det diskuteras flitigt från vänsterhåll om att kapitalskatterna behöver höjas och från högern om att skatterna på arbetsinkomster behöver sänkas talar väldigt få om momsen.
Varför? En rimlig hypotes till förklaringen är att argumenten talar för att Sverige borde införa enhetlig moms. Och det är impopulärt. Den politiker som går till val på att höja momsen på köttbullar och falukorv lär få både bönder, köttbullstillverkare, pensionärer, barnfamiljer liksom politiska motståndare efter sig. Enklare då att tala om annat.
Vilka är då dessa argument för att införa enhetlig moms?
Ekonomer menar att olika momssatser är förknippade med en rad problem. De snedvrider vår konsumtion av olika varor. Det produceras mer av något, och mindre av något annat, än vad som egentligen skulle vara fallet om momsen var lika på all konsumtion. Den gynnar vissa företagare på bekostnad av andra.
De ger också upphov till svårförståeliga orimligheter i skattesystemet. Går du och badar i en simhall betalar du lägre moms än om du badar i ett äventyrsbad. Går du på en konsert med klassisk musik betalar du lägre moms än om du går och dansar till ett dansband. Kranvatten har högre moms än vatten på flaska och så vidare. De olika skattesatserna leder till komplicerade gränsdragningsproblem med i vissa fall kostsamma skatteprocesser till följd. Skatteverket uppskattar att den differentierade momsen ger upphov till merkostnader för företagen om cirka en halv miljard konor per år.
Ur ett fördelningspolitiskt perspektiv, framförde Riksrevisionen för ett tag sedan, är det också mycket mer effektivt att stödja inkomstsvaga grupper direkt via bidrag – bostadsbidrag, garantipensioner, barnbidrag – än via sänkt moms på vissa varor, exempelvis mat, som kommer alla till del.
Momsen är i grund och botten bra skatt - eller snarare mycket bättre än många andra skatter. Den ökar inte procentuellt i takt med inkomsten, den erbjuder få möjligheter till trixande, den är lätt att ta ut och den är lättförståelig för konsumenterna. Inkomstskatter är dessutom mer skadliga för sysselsättning och ekonomisk utveckling än vad konsumtionsskatter är, det talar för att skatteväxla mellan konsumtion och arbete.
Det må vara impopulärt att införa enhetlig moms men kanske kan kritiken mildras av att andra skatter sänks samtidigt. Det är en fördel med en stor skattereform där politikerna kan ta sig an helheten. I den helheten hör sänkta skatter på arbete in och det kan med fördel finansieras genom att vi får en enhetlig moms.
