Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Låt de unga flytta iväg

Studenttider närmar sig och många mindre kommuner gnuggar geniknölarna för hur man ska få ungdomarna i vita hattar att stanna kvar. Men frågan är felställd.
Den livskvalitet som Blekinge och andra småstadsregioner kan konkurrera med attraherar inte de yngsta grupperna. Det behöver inte vara ett problem.
Den livskvalitet som Blekinge och andra småstadsregioner kan konkurrera med attraherar inte de yngsta grupperna. Det behöver inte vara ett problem.
Foto: Lena Ehring
Detta är en ledarartikel som uttrycker Blekinge Läns Tidnings politiska linje. Tidningens politiska etikett är oberoende liberal.

Under ett antal veckor har ledarsidan riktat fokus mot Blekinges ungdomsförbund. De samhällsproblem de upplever, men också konstruktiva lösningar för att bemöta dem. En observation har dock återkommit i nästan alla intervjuer och skär rakt genom ideologiska barriärer: man ser det som ett problem att många unga väljer att flytta från Blekinge.

Statistiken styrker ungdomsförbundens uppfattning. Mellan 2014–2018 ökade visserligen Blekinges befolkning med strax under 4 procent, men ökningen berodde nästan uteslutande på invandring. Ser man till inrikes flyttnetto har man dock tappat befolkning, och allra flest av de som lämnar är gruppen 20–24 år.

Fortfarande finns dock ett område där Blekinge tyvärr underpresterar vad gäller boendemiljö för människor som vill kunna njuta av skärgårdsnära livskvalitet

Fenomenet är naturligtvis inte isolerat till Blekinge utan finns överallt i hela vårt avlånga land, liksom i stora delar av Europa. I en tid av hög rörlighet och stark urbanisering verkar det helt enkelt vara svårt att få unga åldersgrupper att bo kvar i kommuner som inte har stora högskolor eller närhet till storstäder.

Bland de flesta av ungdomsförbunden finns en vilja att reagera mot detta. ”Många flyttar härifrån till större städer för att man inte ser en framtid här”, kommenterade KDU:s ordförande Carl Andersson. Lösningen på detta är dock inte nödvändigtvis att få fler av de yngre att ”stanna kvar”, utan snarare om att locka tillbaka dem när tiden är mogen.

Blekinges kommuner måste se sanningen i vitögat, för många 20-åringar finns det inte så mycket som lockar med att bo kvar jämfört med universitets- och storstadsliv eller utlandsstudier. De som som vill utbilda sig kan såklart välja BTH, men utbildningarna där är få och inriktade på teknisk spetskunskap. Att många ungdomar flyttar för att skaffa sig kunskap, utbildning och livserfarenhet är dessutom inte alls något dåligt, snarare det motsatta.

Så, vad göra? I stället för att lokalpolitiker försöker få unga att stanna kvar borde de rikta in sig på att locka tillbaka dem, när tiden är mogen. Alltså bör fokus snarare ligga vid åldersgruppen 25–35 när många väljer att bilda familj eller åtminstone lägga studenthatten eller pulsen i storstaden åt sidan.

Under pandemin har vi sett hur möjligheten till distansarbete skapar större möjligheter för de som vill bo i villa på landet och ha kvar jobbet i storstaden. Folk vill bo så ”att du kan jobba två dagar i veckan i en större stad”, som ekonomen Kjell A Nordström konstaterar i en intervju med Aftonbladet apropå hans och M-märkta PR-konsulten Per Schlingmanns nya bok Corona Express – En liten bok om världen efter pandemin.

Ur det avseendet har Blekinge mycket att erbjuda. Avståndet till Öresundsregionens arbetsmarknad är inte hisnande långt och priset per kvadratmeter i Blekinge gör att man kan erbjuda människor en hög livskvalitet i en naturnära villa till priset av en tvåa i en Stockholmsförort. Just därför är det också centralt att staten fortsätter att satsa på att bygga ut livsviktig infrastruktur, inte minst E22 och järnvägen, för att stärka kommunikationerna till såväl Kalmar som till västra Skåne.

Fortfarande finns dock ett område där Blekinge tyvärr underpresterar vad gäller boendemiljö för människor som vill kunna njuta av skärgårdsnära livskvalitet: utbudet på restauranger, caféer, barer är försvinnande lågt. När Fastighetsägarna 2016 rankade hur roliga svenska kommuner var – antalet antalet restauranger, serveringstillstånd och nöjesföretag per 10 000 invånare – hamnade exempelvis Karlskrona på plats 112, strax efter Ljusdal.

Här finns en rejäl hemläxa att göra. Inte bara turister och 20-åringar vill kunna ta en öl när solen sänker sig i havet om sommaren.

Läs mer