Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Kvacksalveri ger ingen tillväxt

Karlskrona kommuns varumärkessatsning riskerar att göra mer skada än nytta.
Publicerad 10 februari 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Blekinge Läns Tidnings politiska linje. Tidningens politiska etikett är oberoende liberal.
Är Karlskrona en attraktiv plats för ungdomar och unga vuxna, går marknadsföringen av sig själv.
Är Karlskrona en attraktiv plats för ungdomar och unga vuxna, går marknadsföringen av sig själv.Foto: Mattias Mattisson

Under torsdagens kommunfullmäktige i Karlskrona beslutades om ett nytt tillväxtprogram. I programmet finns ett flertal förslag - vissa bättre än andra – på hur Karlskrona kan öka sin tillväxt. Bland annat ska man verka för att etablera företag och myndigheter i Karlskrona och tillgodose mängden bostäder för studenter. Det är välkomna förslag.

Men i tillväxtstrategin står även att kommunen ska “verka och synas enligt en genomtänkt varumärkesstrategi.” På Karlskronas kommuns varumärkesplattform får vi lära oss att “Karlskronas varumärke är alla de tankar, känslor och associationer som platsen förknippas med” och att “Ett starkt och attraktivt platsvarumärke ger positiva effekter för näringsliv, föreningar och andra organisationer. Om varumärket är tydligt, välkänt, unikt och attraktivt ökar chansen för tillväxt och utveckling.”

Annons

Det är inget ovanligt att kommuner har varumärkesstrategier. Karlshamn har reklamfört sig genom “Gilla Karlshamn!” och Ronneby har en egen varumärkesplattform, inte helt olik Karlskronas. Men den här typen av kommunala satsningar för att “sätta kommunen på kartan” riskerar dessvärre att göra mer skada än nytta.

I Ekonomisk Debatt (nr 7 2019) beskriver Andreas Bergh och Gissur Ó Erlingsson att “de enstaka systematiska studier som utvärderat effekten av platsmarknadsföring visar på inga eller mycket begränsade effekter.” En studie från USA visade att platsmarknadsföring hade en direkt negativ effekt på kommunen.

Varför då, kan man fråga sig? Ja, naturligtvis är det så att de pengar som läggs på marknadsföring – även om det ofta är relativt små summor – hade kunnat läggas på något annat område, exempelvis att anställa fler undersköterskor eller lärare. Marknadsföringen är ofta är ett rent slöseri med skattepengar. Kanske är satsningarna heller inget annat än en strategi för att hålla de kommunala kommunikatörerna sysselsatta. Mängden kommunikatörer i landsting och kommuner överstiger som bekant mängden journalister inom den samlade dagspressen.

Ett annat problem som författarna beskriver är konkurrenssituationen som uppstår kommuner emellan. Mindre kommuner slåss ofta om samma skattebetalare. För att inte förlora skatteintäkter krävs att kommuner marknadsför sig utåt genom att bygga äventyrsbad och idrotts- och evenemangsarenor. Ofta leder dessa tänkta skattemagneter till sämre intäkter på grund av dålig koordinering och för stor optimism i de ekonomiska kalkylerna. Mindre kommuner undergräver helt enkelt varandras ekonomiska förutsättningar.

Utöver detta är dessutom marknadsföringskampanjer i princip omöjliga att utvärdera. Hur ska vi som skattebetalare kunna utkräva ansvar?

Nej, tillväxt kan inte snackas fram. Vill kommunen skapa tillväxt bör den lägga krut på utbildning och högskolan och på snabbare och enklare transporter till och från Karlskrona. Artikelförfattarna påpekar även "Ett konkret exempel på hur kommunerna genom sitt ansvar för skolan kan främja näringslivet är att se till att det finns engelskspråkiga skolor för barn till personal från utländska företag". I det perspektivet är det frustrerande att Socialdemokraterna länge motarbetat Internationella Engelska skolan. Är Karlskrona en attraktiv plats för ungdomar och unga vuxna, går marknadsföringen av sig själv.

Emma JaensonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons