Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Carl-Vincent Reimers: Insatsen i Mali, fortsatt viktig för svensk säkerhet

Att Sverige övertar chefspositionen för insatsen i Mali visar på ett stärkt förtroende mellan EU:s försvarsmakter. Det är helt väsentligt också för att värna säkerhet här på hemmaplan.
Carl-Vincent ReimersSkicka e-post
Publicerad 5 november 2021
Carl-Vincent Reimers
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Blekinge Läns Tidning politiska etikett är oberoende liberal.
Svenska soldater från Task force Takuba paraderade i Paris i juli, sida vid sida med soldater från bland annat Frankrike, Estland och Tjeckien.
Svenska soldater från Task force Takuba paraderade i Paris i juli, sida vid sida med soldater från bland annat Frankrike, Estland och Tjeckien.Foto: Lewis Joly

Nu i november övertar Sverige befälet för den multinationella elitstyrkan Task Force Takuba i Mali. Det var i september som Försvarsmakten meddelade att man fått en förfrågan från Frankrike, som normalt sett leder styrkan, om att överta befälet från november till februari 2022.

Beslutet kommer parallellt med att de folkvalda ska ta ställning till regeringens proposition om en förlängning av insatsen, som skickades till riksdagen 15 oktober.

Annons

Att Sverige får överta ett så viktigt uppdrag visar på hur mycket som hänt i det svensk-franska samarbetet på det militära området. Om relationen bara för några år sedan präglades av ett slags ömsesidigt ointresse för varandras säkerhetspolitiska prioriteringar, finns nu både förtroende och förståelse för desamma. I förlängningen är detta också viktigt för EU, som av allt att döma kommer att behöva ta ett större ansvar för europeisk säkerhet de kommande åren.

”Skulle Mali kollapsa som stat helt skulle vi sannolikt få se en humanitär katastrof i hela regionen som skulle driva migranter rakt mot Medelhavet.”
Carl-Vincent Reimers

Insatsen i Mali har ibland beskrivits som Frankrikes eget Afghanistan. Trots att landet funnits närvarande i Mali sedan 2013 har säkerhetsläget, såväl som den ekonomiska och humanitära situationen, försämrats. De senaste åren har landet dessutom genomgått flera militärkupper som knappast bidragit till det politiska arbetet med att reformera landet. Frankrike har meddelat att man ska minska närvaron, men fortfarande finnas kvar med åtminstone 2500 soldater.

Så vilka motiv har Sverige för att fortsätta delta i insatsen med 150 personer? Skälen är flera.

I grund och botten finns en rad etniska konflikter i Mali mellan den politiskt och ekonomiskt mer utvecklade södra delen av landet och den fattigare norra delen. Fattigdomen och den statliga frånvaron i norr har i sin tur skapat en gynnsam jordmån för både terrorism och illegal handel med vapen, droger och människor. I landet verkar flera islamistiska terrorgrupper, som Al-Qaida och Islamiska Staten (Daesh), som regelbundet genomför terrordåd mot både militära och civila mål.

Skulle Mali kollapsa som stat helt skulle vi sannolikt få se en humanitär katastrof i hela regionen som skulle driva migranter rakt mot Medelhavet. På så sätt har insatsen avgörande betydelse för hela EU. Redan i dag befinner sig 1,3 miljoner människor i akut livsmedelskris och ska dessa kunna nås av humanitär hjälp är den militära insatsen nödvändig.

Det finns ytterligare ett skäl till att Sveriges närvaro spelar roll i Mali. Ett uttalat mål är att bygga förmågan hos nationella förband och staber, samt att stärka samarbetet med Frankrike och andra deltagande länder. I klartext att svenska soldater och officerare lär sig att arbeta i konkreta krigssituationer och dessutom tillsammans med andra länder med betydligt större erfarenhet.

Man kan inte nog understryka betydelsen av detta. Vår förberedelse för det värsta kan bara komma genom praktisk erfarenhet. Dessutom bidrar det stärkta samarbetet inom EU att i sin tur öka chanserna att mobilisera EU-stöd för svenska försvarspolitiska prioriteringar, såsom säkerheten i Östersjön.

Det är så europeisk solidaritet ser ut i praktiken.

Annons
Annons
Annons
Annons