Höjd bensinskatt utan klimatnytta?

Ledare Artikeln publicerades
Vilken klimatnytta har höjda bensin- och dieselskatter?
Foto: Andreas Hillergren
Vilken klimatnytta har höjda bensin- och dieselskatter?

Klimatutmaningen är, bokstavligt talat, en global utmaning. Det underskattas i den svenska debatten. Det är en slutsats man kan dra av en ny rapport om svensk klimatpolitik ur ett globalt perspektiv.

I onsdags presenterade SNS-konjunkturråd en rapport om den svenska klimatpolitiken i ett globalt perspektiv. Gruppen bakom rapporten, på knappt 350 sidor, består bland annat av flera tunga namn inom svensk miljöekonomi: John Hassler, Björn Carlén, Per Krusell och Thomas Sterner.

Det är en gedigen rapport som ger en bra beskrivning av svensk klimatpolitik och hur svenska styrmedel och policybeslut påverkar koldioxidutsläppen på en global nivå. Det är ett välbehövligt perspektiv eftersom klimatdebatten, lustigt nog, ofta fastnar i en nationell kontext samtidigt som den globala uppvärmningen, bokstavligen, är ett globalt problem.

Vikten av detta kan inte underskattas för den som vill göra skillnad på riktigt inom klimatpolitiken. För vad spelar svenska beslut för roll om de blott åstadkommer att utsläppen flyttar utomlands? Det senare kallas för läckage, ett helt centralt begrepp inom klimatpolitiken.

Ett brännande aktuellt exempel på läckage-problematiken som lyfts fram i rapporten är nationella åtgärder som syftar till att minska konsumtionen av produkter framställd av konventionell olja, så som exempelvis bensin och diesel. Leder minskad konsumtion av konventionell olja i Sverige till minskad global konsumtion av oljeprodukter och därmed globalt minskade koldioxidutsläpp?

I den politiska debatten hör vi detta gång på gång och det anges som huvudskäl till att skatterna på bensin- och diesel ideligen ska höjas och som förklaring till varför januaripartierna vill se ett försäljningsförbud av nya bensin- och dieselbilar år 2030.

Men som så ofta är de verkliga sambanden mer komplexa än vad den politiska debatten ger sken av. I rapporten står bland annat: ”Sammanfattningsvis innebär detta att åtgärder som minskar efterfrågan på olja ger mycket mindre effekt på utsläppen än man kan tro, eftersom minskad användning kompenseras av ökad användning någon annanstans eller vid en senare tidpunkt.”

Eller lite annorlunda uttryckt. Höjda skatter på exempelvis bensin och diesel kan leda till minskade koldioxidutsläpp i Sverige men leder samtidigt, på grund av att priset sjunker, till att någon annan kommer att konsumera den konventionella olja som vi avstår ifrån att konsumera. Det beror bland annat på att priset på att utvinna konventionell olja är lågt i förhållande till marknadspriset och att marknaden för konventionell olja är global. Lastfartygen kan lätt styra om på världshaven om det behövs.

Rådet föreslår med bakgrund av detta att Sverige borde avskaffa eller omformulera målet för transportsektorn (att utsläppen från den till 2030 ska ha minskat med 70 procent jämfört med 2010) eftersom rådet det är högst oklart om någon vidare klimatnytta genereras av att målet nås.

En slutsats man kan dra av ovanstående är att svensk klimatpolitik måste formuleras och analyseras utifrån ett globalt perspektiv. Eftersom klimatpolitiken har stor betydelse för människors levnadsvillkor, exempelvis på landsbygden, måste de politiska styrmedel som verkligen används vara verkningsfulla och leda till globalt minskade utsläpp. Att bara flytta runt koldioxidutsläpp mellan länder är inte till någon klimatnytta.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.