GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Högskolestudier är inte till för alla

Studenter som inte kan formulera sig begripligt i skrift bör inte kunna studera på universitet eller högskola från första början.
Publicerad 31 oktober 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Blekinge Läns Tidnings politiska linje. Tidningens politiska etikett är oberoende liberal.
Kan studenterna på BTH formulera sig i skrift?
Kan studenterna på BTH formulera sig i skrift?Foto: Johan Nilsson/TT

Förmågan att formulera sig i skrift bland studenter på högskole- och universitetsnivå har fallit dramatiskt, enligt Petra Garberding, docent i etnologi vid Södertörns högskola (Universitetsläraren den 25 oktober).

I ett debattinlägg visar Garberding exempel från en hemtenta av en student där tesen var “Sovjetunionen var en bra idé, men dåligt utfört”. Studenten skrev bland annat följande meningar: “Så klart det staten som blev övervakande och skaftades den ‘New public management’ och hjälpte de arbetslösa och ungarna. I Sovjetunion hade sin den dåliga sida var att ojämlikhet blev mer och mer och fattiga blev mer och mer. Rikare blev rikare.”

Ja, det är plågsamt att läsa. Meningarna är röriga och svåra att tyda, det är syftningsfel och i texten finns ord som över huvud taget inte existerar. "Skaftades"?

Detta kommer dock från en person som genomgått tolv år i svensk skola. Ett tydligare exempel på förfallet inom utbildningsväsendet är svårt att hitta. Det är en gåta hur studenten i fråga fick godkänt i svenska från första början.

Naturligtvis är detta något som borde ha adresserats långt före högskole- eller universitetsstudier. I de nationella proven under 2018 uppnådde drygt 11 procent inte kraven för skriftlig förmåga och närmare 7 procent nådde inte målen för läsförståelse. För att få en godkänd gymnasieexamen krävs att du har godkänt i svenska. Men under 2018 avslutade drygt var femte elev sina gymnasiestudier utan en examen (Ekonomifakta, 2019). Tänk då på att en av de personer som ingår i de 80 procent som klarat gymnasiet har formulerat exemplet ovan.

Således har universitetslärare skrivarstugor för att lära studenterna formulera begriplig svenska, lärare tvingas arbeta på sin fritid för att rätta språk och de får extraarbete genom alla de omtentor som studenterna måste genomgå. Stressen ökar för både lärare och studenter. Och självklart blir utbildningarna lidande, när lärare tvingas rätta språkfel i stället för att lägga fokus på innehållet i kurserna.

Garberding påpekar att det här inte enbart är ett problem bland de inte har svenska som modersmål, utan blir allt vanligare bland de studenter som har svenska som modersmål. Det är dock skillnad mellan vilka gymnasieskolor eleverna kommer ifrån. Betygen i skolan är som bekant ofta subjektiva. De sätts relativt andra elever, och inte genom objektiva externa prov.

Men problemet är inte enbart grundskolan, utan även incitamenten inom det högre utbildningsväsendet. Högskolor får som bekant pengar för antalet registrerade studenter och hur många poäng studenterna klarar av. Alla ska in, oavsett färdigheter. Det är studentinflation. De senaste åren har det även varit inflation i kurser, program, högskolor (som relativt enkelt omvandlas till universitet - Malmö högskola grundades 1998 och blev under 2018 Malmö universitet) och olika meriterande titlar – som professorstiteln.

Högskolor och universitet måste prioritera kvalitet framför kvantitet. Att studenter som inte skriver begriplig svenska blir antagna till högre studier saboterar utbildningsväsendet. "Alla ska med” är kanske en hållbar slogan i vissa fall. Men absolut inte i den högre utbildningsvärlden. Högskolestudier är inte till för alla.

Emma Jaenson
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.