Petter Birgersson: Hallå klimatministern – lansera ett program för framtidens elnät
Strålsäkerhetsmyndigheten konstaterar i sin färska kärnkraftsrapport till regeringen att ”Som ansvarig myndighet är Strålsäkerhetsmyndigheten redan idag beredd att ta emot en ansökan att bygga en ny kärnkraftsreaktor, om en sådan skulle komma”.
Myndighetens positiva mening om att ta emot en ansökan är dock inte samma sak som att ett bygge kan komma i gång i morgon, eller ens inom denna mandatperiod. Ny lagstiftning tar tid och processen för en ny kärnkraftsanläggning är lång. Det gäller dessutom att det finns någon som är intresserad av att bygga.
Det är därför mindre troligt att regeringen lyckas nå till ett första spadtag för ett nytt kärnkraftverk inom denna mandatperiod – en fjärdedel av den har redan passerat. Tio nya konventionella reaktorer fram till 2040, vilket klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L) talar om, låter också väl optimistiskt. Åren har en tendens att ticka på snabbare än man föreställer sig på förhand.
De senaste veckornas väder har gynnat elproduktionen mer än semesterfirarnas humör. Den stora elproduktionen har inneburit flera dagar med negativa priser på elbörsen. Skatter och överföringsavgifter gör att hushållen inte får betalt för att förbruka el, men minuspriserna illustrerar svårigheterna med elmarknaden. Extremt hög produktion från väderberoende el under vissa perioder gör annan typ av väderoberoende el olönsam. Investeringar i och underhåll av exempelvis kärnkraft blir olönsamt. I elsystemet som helhet och över tid betyder det problem, då det uppstår brister under tider när behovet är stort och vädret inte är gynnsamt. Som under kalla vinterdagar med lite blåst. Det där vet sydsvenska elkonsumenter numera allt för väl.
Regeringen säger sig vilja vara teknikneutral när framtidens elförsörjning ska tryggas. Det är en god utgångspunkt. Men det får inte betyda att man fastnar med alla fötter i kärnkraftsfrågan.
Att se till att ny teknik för energilagring utnyttjas och utvecklas, att etablering av lokala nät uppmuntras och att stärka konsumenternas makt mot elnätsmonopolister är väl så viktigt.
Teknikutveckling sker på flera håll samtidigt och det är inte alls säkert att affärslogiken som gynnar monopolen i dag är den som gynnar svenska konsumenter i morgon. Jämför gärna med hur bredbandstekniken snabbt kopplade upp stora delar av den svenska befolkningen – ingen betalar i dag minutpris för att ringa en släkting i Stockholm eller New York.
Investeringsviljan hos privatpersoner som visade sig i samband med fiberutbyggnaden syns numera med solceller, batterier för ellagring och elbilar. Många svenskar vill vara med i teknikens framkant. Det är något för regeringen att ta tillvara på. Klimat- och miljöministern bör därför snabbt se till att lansera ett program, en kommission, ett paket – kalla det för vad ni vill – för hur framtidens elnät ska se ut.
