Gymnasielagen är en pågående katastrof
Under fredagen fick 400 personer besked av Migrationsverket att de förlorar sin dagersättning och sitt boende i Migrationsverkets lokaler. Enligt en ”ögonblicksbild”, publicerad på Migrationsverkets hemsida, per den 21 januari 2021 återfanns tre av dessa personer i
Ronneby.
Bakgrunden till att personerna inte längre kan bo kvar i Migrationsverkets boende, är en kammarrättsdom som säger att den som har fått uppehållstillstånd, men som inte omfattas av bosättningslagen, inte har rätt till boende och dagersättning från Migrationsverket.
Många av de personer som förlorar boendet består av afghanska medborgare som har ett tillfälligt uppehållstillstånd för studier enligt den så kallade gymnasielagen. En lagstiftning som den rödgröna regeringen röstade igenom tillsammans med Vänsterpartiet och Centerpartiet förra mandatperioden.
Därmed skrivs ännu ett kapitel i den röriga historien om de ensamkommande och gymnasielagen. I och med den så kallade gymnasielagen fick de, trots att de saknade tillräckliga asylskäl, ett tillfälligt uppehållstillstånd för att stanna för studier i Sverige men grundläggande frågor om var de skulle bo och vem som skulle bekosta det lämnades obesvarade.
Att det blev och är rörigt är ingen överraskning. Lagrådet – där flera av landets tyngsta jurister sitter – menade att regeringens förslag innebar att ”Gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas”. Även efter det att lagen var antagen av riksdagen underkändes den av både migrationsdomstolen i Stockholm och Malmö varpå Migrationsverket pausade sin handläggning. Först efter prövning i migrationsöverdomstolen stod klart att lagen kunde användas. Detta är exceptionellt i fråga om svensk lagstiftning.
För många har tillvaron i Sverige varit svår. I veckan släppte Röda Korset en rapport om de ensamkommandes situation, som TT rapporterade om. Många utnyttjas av kriminella gäng och slavarbetar på restauranger. Mer än en femtedel av de afghaner som intervjuas i studien påpekar att de varit tvungna att utföra sexuella handlingar. I en enkät med 103 ensamkommande som sökt stöd hos en frivilligorganisation svarar nästan en av fem att de sovit utomhus natten innan de svarade på enkäten, rapporter TT (den 30 januari).
Gymnasielagen är ett illustrativt exempel på vad som händer när lagstiftning hastas igenom och när politiken vägrar att ta till sig av väl underbyggd kritik från tunga remissinstanser. Mycket av de som har hänt hade inte behövt hända – om politikerna lyssnat.
När gymnasieamnestin drevs igenom var det den humanitära aspekten som lyftes fram. De politiker, inte minst Centerpartiets före detta migrationspolitiska talesperson Johanna Jönsson, borde nu besvara frågan hur “humanitär” lagen egentligen är.
