GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Ge åt Gud vad som tillhör Gud

Bara i auktoritära länder lägger sig politikerna i enskilda trossamfunds inre liv.
Publicerad 15 september 2021
Detta är en opinionstext i Blekinge Läns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Stefan Löfven.
Stefan Löfven.
Foto: Frida Winter/TT

Sedan två decennier tillbaka har vi inte längre någon statskyrka i Sverige. Det är en bra ordning. En sekulär stat ska inte ha någon kyrka. Ge åt kejsaren vad som tillhör honom, och åt Gud vad som tillhör Gud, som en person en gång sa så klokt. Att partipolitiker är med och styr en religiös organisation för snarare tankarna till auktoritära länder än demokratier som Sverige.

Men skilsmässan mellan staten och Svenska kyrkan hindrar inte våra riksdagspartier från att lägga sig i Svenska kyrkans inre liv. Tre riksdagspartier ställer fortfarande upp i kyrkovalet: S, C och SD. Det innebär bland annat att partistyrelser – som innehåller såväl ateister som troende från andra religioner – är med och beslutar om vilka frågor respektive parti ska driva i Svenska kyrkan.

”Om denna kris talas det lite om i kyrkovalet, kanske av den enkla anledningen att partiernas inflytande i kyrkan tillhör problembilden.”
Anders Gustafsson

Hur anmärkningsvärt detta än är så är det därför inte förvånande att självaste statsminister Stefan Löfven i veckan gav sig in i kyrkovalsdebatten (Expressen den 13 september). Man ska rösta på S för att kyrkan ska vara ledande i den gröna omställningen, att kyrkans leverantörer ska ha kollektivavtal men framför allt för att hålla SD stången – det sistnämnda är ju som bekant numera den främsta socialdemokratiska hjärtefrågan.

Hur aktiv är då Löfven själv i Svenska kyrkan? I en intervju i Kyrkans Tidning inför förra kyrkovalet kunde man läsa att han inte är ”aktivt troende”. Ber, gör inte heller den socialdemokratiska partiordföranden (Kyrkans Tidning den 22 juni 2017). Men det hindrar honom alltså inte från att lägga sig i hur kyrkan ska skötas.

Samma dag som statsministern skrev om kyrkovalet i Expressen gjorde några lokala socialdemokratiska detsamma i BLT. I debattartikeln förklarade de varför det är "viktigt hur Svenska kyrkan styrs och leds ideologiskt”. Hur vore det om Bibeln i stället för partibok fick styra och leda Svenska kyrkan? Eller är det en orimlig tanke i Sverige anno 2021 att kristendomen ska tillåtas styra landets största kyrka?

Svenska kyrkan är en organisation i kris. Utträdena har de senaste åren varit omfattande. 2017 valde så många som 96 000 medlemmar att begära utträde. 2018 och 2019 var det strax över 71 000 respektive 61 000 medlemmar som lämnade. Under ett kyrkovalår tappar Svenska kyrkan fler medlemmar än andra år, berättade Sveriges radio häromdagen (P4 Kronoberg den 8 september).

Om denna kris talas det lite om i kyrkovalet, kanske av den enkla anledningen att partiernas inflytande i kyrkan tillhör problembilden. 2021 år efter Jesu födelse är det hög tid att slänga ut partisterna ur templet.

Anders GustafssonSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.