Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Från kyrka till vänsterparti

Svenska kyrkan driver kampanj i riksdagsvalet. Föga förvånande är udden riktad mot högerpartierna. Än en gång stöts borgerliga bort från den så kallade ”folkkyrkan” som allt mer liknar ett vänsterparti.
Ledarkrönika • Publicerad 2 september 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Blekinge Läns Tidnings politiska linje. Tidningens politiska etikett är oberoende liberal.
Sverige borde överge enprocentmålet i biståndet. Det tycker inte Svenska kyrkan som driver kampanj i frågan under valet. På bilden ärkebiskop Antje Jackelén.
Sverige borde överge enprocentmålet i biståndet. Det tycker inte Svenska kyrkan som driver kampanj i frågan under valet. På bilden ärkebiskop Antje Jackelén.Foto: Pontus Lundahl/TT

Häromåret skrev den kristna debattören Ann Heberlein en omskakande text i Expressen där hon motiverade varför hon, och allt fler med henne, lämnar Svenska kyrkan. ”Vi lämnar inte kyrkan för att vi inte är kristna – vi lämnar kyrkan för att vi är kristna”, skrev hon (Expressen den 17 januari 2017). Bakgrunden var då bland annat kyrkans bristande engagemang för förföljda kristna i världen.

Men dessvärre hörsammades varningsropet från Heberlein inte – sedan dess har det, om möjligt, bara blivit värre.

Annons

Förra året gick ärkebiskop Antje Jackelén ut och kritiserade förslaget om ett obligatoriskt språktest för den som vill bli svensk medborgare – vilket väckte stor uppståndelse. Varför ska kyrkan lägga sig i villkoren för svenskt medborgarskap?

I slutet av förra året fattade kyrkorådet beslut om att Israel skulle granskas utifrån FN:s apartheidkonvention. Ett beslut som fick bitsk kritik från Judiska Centralrådet (DN den 29 november 2021). Biskopar undrade varför Svenska kyrkan kritiserar just demokratin Israel när det finns så många andra "vedervärdiga diktaturer” att kritisera (Kyrkans Tidning den 26 november 2021).

Och strax därefter gick ärkebiskopen, tillsammans med Luleås biskop Åsa Nyström, ut och drev kampanj mot en ny gruvetablering utanför Jokkmokk, vilken de inte menade var "andligt hållbar” (SVT den 31 januari).

”Kritik av gruvor, kritik av Israel, kritik av språktest – den vänsterpolitiska agendan lyser igenom. Och nu är det val, och vad gör kyrkan då?”
Anders Gustafsson

Kritik av gruvor, kritik av Israel, kritik av språktest – den vänsterpolitiska agendan lyser igenom. Och nu är det val, och vad gör kyrkan då?

Jo, den deltar, föga förvånande, i en kampanj för att rädda kvar det svenska biståndsmålet där människor uppmanas att både skriva under ett upprop och kontakta politiker för att sätta press. ”Sverige har länge gett en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) i bistånd men på senare tid har politiska röster höjts för att dra ned på stödet”, förklarar Svenska kyrkan på sin hemsida.

Och i en debattartikel med rubriken ”Rösta för bistånd – bistånd behövs mer än någonsin” kritiserar flera företrädare för Svenska kyrkan Moderaterna och Sverigedemokraterna för att de "vill se en kraftigt sänkt biståndsbudget” (Aftonbladet den 24 juli).

Att biståndet gång efter gång under senare år fått motta förödande kritik nämner man dock inte med ett endaste ord. Exempel saknas inte.

Under 20 års tid har cirka 14 miljarder kronor betalats ut till projekt för demokratisk utveckling, jämställdhet och fattigdomsbekämpning i Afghanistan men resultatet är magert, visade en rapport från Expertgruppen för biståndsanalys förra året.

Ett annat exempel är den nyligen avslöjade skandalen med den afrikanska utvecklingsfonden AECF, som tidigare var en av Sidas största bidragsmottagare, där biståndspengar gått till att fylla ut ledningens fickor.

2016 kritiserade också Expertgruppen för biståndsanalys Sveriges långvariga bistånd till Tanzania. Under de 50 år av svenskt biståndsengagemang bidrog svenska biståndspengar bara marginellt till fattigdomsreduceringen i landet.

Annons

”Det finns gott om exempel på att biståndsanslagen ibland blivit större än vår förmåga att utforma och genomföra effektiva insatser”, skrev den före detta ambassadören Lars Anell i DN i anslutning att han tagit fram rapporten ”Enprocentsmålet – en kritisk essä”.

Som rikt land har Sverige ett moraliskt ansvar att hjälpa människor i akut nöd men mycket talar för att enprocentmålet tjänat ut sin roll. Det överordnade målet för svenskt bistånd tycks vara att betala ut en procent av BNI före budgetårets slut. Att bränna pengar.

Det finns alltså goda skäl att se över det svenska biståndet. Det finns dock inget skäl för ett trossamfund som Svenska kyrkan att lägga sig i ett riksdagsval och delta i en kampanj i en enskild fråga som över huvud taget inte har något med religion att göra.

Svenska kyrkan skulle må bra av att ägna sig mer åt religion och mindre åt politik, oavsett om det handlar om svensk mineralpolitik, utrikespolitik, kvalifikationer för medborgarskap eller biståndspolitik. Man ska inte behöva vara vänster för att vara med i Svenska kyrkan.

Anders GustafssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons