”Förhoppningsvis kan oron stillas genom att tillföra fakta”
I en krönika uttrycker den fristående försvarsdebattören Niklas Wiklund oro över hur Sjöfartsverket löser sitt uppdrag som ansvarig myndighet för sjö- och flygräddningstjänsten i Sverige. Oron tycks vara som störst när det gäller verksamheten med räddningshelikoptrar.
Förhoppningsvis kan oron stillas genom att tillföra fakta.
Ambitionen är förstås att rädda alla nödställda så fort som möjligt. De fastställda målen för verksamheten är att en nödställd i svenskt vatten med känd position ska räddas inom en timme i nio fall av tio. På internationellt vatten som Sverige ansvarar för gäller 90 minuter. Vid flygräddning ska nedslagsplatsen ha hittats inom 90 minuter. Det klarar Sjöfartsverket med råge.
Den senaste statistiken visar att vi klarar att undsätta nödställda inom tidsgränsen i 96 procent av fallen. För nödställda på internationellt vatten klarade vi 98 procent. För flygräddningen klarade vi 100 procent. En ännu högre målsättning är fullt möjlig men då behöver vi mer resurser.
När basen flyttade från Ronneby till Kristianstad innebar det att det blir några minuters längre flygtid till vissa områden. Men samtidigt blir det förstås några minuter kortare till andra platser. Det viktiga är att baserna kan täcka upp för varandra.
Niklas Wiklund är också oroad över räddningshelikoptrarnas tillgänglighet. Självklart måste helikoptrarna underhållas efter internationellt flygregelverk. Ändå är tillgängligheten över 96 procent för baserna. Ibland kan även vädret vara för dåligt för att alls kunna flyga. Det kan till exempel vara så att sikten är så dålig att en eftersökning med helikopter helt enkelt inte fungerar.
Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar med sina besättningar är en viktig spetskompetens men långt ifrån de enda resurserna för sjö- och flygräddning. Den svenska sjö- och flygräddningstjänsten är sedan länge uppbyggd kring samverkansprincipen. Sjöfartsverket leder och ansvarar för insatserna, men själva fältarbetet utförs av en mängd olika aktörer som ideella Sjöräddningssällskapet, Kustbevakningen, kommunala räddningstjänster, Sjöfartsverket, Polisen, Försvarsmakten och även handels- och arbetsfartyg.
Samverkansprincipen har tjänat Sverige väl. I internationell jämförelse är svensk sjö- och flygräddning kostnadseffektiv. Och framför allt bra på att lösa uppgiften.
Niclas Härenstam
Kommunikationsdirektör, Sjöfartsverket
Svar: Jag tolkar i huvudsak Sjöfartsverkets genmäle som skönmålning. Statistik är i sammanhanget av ringa intresse när det ytterst handlar om liv. De yrkesmän som verkar på havet vet att i många fall så är helikopter den enda möjliga resursen för sjöräddning, vilket kommunikationsdirektören inte tycks ha insett.När en av Sjöfartsverkets baser stängs, så är det inte ens möjligt för en helikopter att nå fram till det område som ska täckas inom en timme. Baserna kan således inte täcka upp för varandra. Från basen i Kristianstad är det inte några, utan minst 15 minuters extra flygtid till exempelvis området runt Gotland. Sjöfartsverket utelämnar i sitt genmäle hur bristerna i beredskap påverkar Försvarsmakten. I regeringens budgetproposition framgår att flygtiden i Försvarsmakten har minskat, bland annat på grund av Sjöfartsverkets begränsningar i att upprätthålla avtalad flygräddningstjänst. Sammantaget pekar detta på att Sjöfartsverket bör vidta åtgärder för att öka tillgängligheten på sina helikoptrar.
Nikls Wiklund
