Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Malin Lernfelt: Flickan bär aldrig skulden

Över hela landet använder förvaltningsrätter sexuella övergrepp som unga flickor utsatts för som ett skäl för tvångsomhändertagande på grund av “eget beteende”. Det är oacceptabelt.
Malin Lernfelt
Ledarkrönika • Publicerad 14 mars 2023
Malin Lernfelt
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Blekinge Läns Tidning politiska etikett är oberoende liberal.
Det är aldrig flickan som utsatts för sexuella övergrepp som ska skuldbeläggas.
Det är aldrig flickan som utsatts för sexuella övergrepp som ska skuldbeläggas.Foto: Fredrik Sandberg/TT

I ett beslut om tvångsvård enligt LVU, Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga av en 14-årig flicka någonstans i Sverige, skriver en socialnämnd att flickan ”genom sitt beteende låtit sig utsättas för sexuella övergrepp”.

I ett annat liknande fall står det att en ung kvinna “berättat att hon vid två tillfällen utsatts för övergrepp, vid åtminstone ena tillfället var hon enligt egen uppgift mycket berusad.”

Annons

Sveriges radios Ekoredaktion har gått igenom närmare 300 beslut om tvångsvård där unga människor omhändertagits till följd av eget beteende. De domar som ingått i granskningen är alla LVU-domar som föll i samtliga av landets förvaltningsrätter under förra vintern.

”Synen på unga flickor som själva ansvariga för att de utsätts för övergrepp trodde nog många också var något vi lämnat bakom oss.”
Malin Lernfelt

Det som framkommer är skrämmande sexistiskt. Till exempel anges sexuella orsaker som grund för beslut om tvångsvård för var tredje flicka, men bara var sextonde pojke. Ibland går det så långt som att sexuella övergrepp flickorna utsatts för av någon annan, ingår bland skälen för att de ska omhändertas på grund av ”eget beteende”.

“Att man blivit sexuellt utnyttjad det är ingenting man kan rå för. Det är någonting som en annan person gör mot en”, säger Joline, en av de unga som blivit omhändertagna (SR 13/3).

Det har gått 20 år sedan journalisten och författaren Katarina Wennstams bok “Flickan och skulden” (Albert Bonniers förlag 2003) kom ut. Boken, som blev en av det tidiga 2000-talets mest omdiskuterade och lästa, skildrade ett antal fall där kvinnor, flera av dem mycket unga, utsattes för grova våldtäkter och i rätten skuldbelades trots att det var de som var offren.

Som tonårsflickan som gick på fest, söps medvetslös, gruppvåldtogs och fick en krycka uppkörd i underlivet. Gärningsmännen friades och i rättegångsprotokollet stod det: ”Hon hade en kort svart klänning, en orange genomskinlig topp, skor samt behå och trosor på sig.”

Den som har kort svart klänning och genomskinlig topp hade alltså själv medverkat till att hon blev våldtagen och fick därför skylla sig själv.

Wennstams bok bidrog till att förändra synen på våldtäkt och drev fram flera av de lagändringar som under de senaste decennierna har gjort det enklare att döma sexualbrottslingar.

Synen på unga flickor som själva ansvariga för att de utsätts för övergrepp trodde nog många också var något vi lämnat bakom oss. Tydligen inte.

Att landets förvaltningsrätter fortfarande skuldbelägger och moraliserar över unga flickor är oacceptabelt. Rättssystemet måste omedelbart göra upp med denna stenåldersmentalitet. Det är aldrig offrets fel när ett brott begåtts.

Annons
Annons
Annons
Annons