GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Europa måste rusta sig inför framtidens krigszoner

Cyberangrepp, satellitvapen och supersnabba missiler. Dagens krig utspelar sig på långt fler platser än de vi är vana vid. En ny bok riktar blicken mot hur framtidens försvar kommer att se ut.
Publicerad 20 november 2021
I boken ”Vägval” pekar generalmajor Michael Claesson på behovet av investeringar i ny teknik och ökat samarbete för att möta framtidens säkerhetshot.
I boken ”Vägval” pekar generalmajor Michael Claesson på behovet av investeringar i ny teknik och ökat samarbete för att möta framtidens säkerhetshot.
Foto: Christine Olsson/TT

När försvaret kommer upp till diskussion i den allmänna debatten brukar tyngdpunkten ligga vid traditionella frågeställningar som antal soldater och sjömän, fartyg och stridsflygplan. Bortglömd är ofta frågan om vilka tekniker som kommer att prägla framtidens konfliktlinjer.

Ur det avseendet är boken Vägval: framtiden för svensk säkerhet (Ekerlids), som lanserades denna vecka, en verklig ögonöppnare. Bakom står författarna Zebulon Carlander, programansvarig för Folk och Försvar, samt Michael Claesson, generalmajor och insatschef på Försvarsmakten.

Att en hög militär engagerar sig i den öppna försvarsdebatten är ovanligt. Just därför förtjänar boken att välkomnas. Vårt militära försvar står under de folkvaldas kontroll och som sådant är det viktigt att även konkreta strategiska vägval debatteras öppet.

På en rad punkter riktar författarna blicken mot de framtidstekniker som kommer att omforma vår förståelse av vad krig är för något. En av dessa är rymdkrigföring. De senaste åren har kostnaden dramatiskt sjunkit på tillverkning och uppskjutning av satelliter, tack vare att med ny teknik kan bli mindre och lättare. Konsekvensen är att rymden öppnas upp för såväl civilt som militärt bruk på ett sätt som vi inte sett tidigare.

Satelliterna är helt grundläggande för att vårt samhälle ska fungera, inte minst gäller det satelliternas betydelse för navigering och positionering. Det innebär också att intresset tilltar för de som vill få ett militärt övertag.

I måndags såg vi exempel på det när Ryssland förstörde en av sina egna gamla sovjetiska satelliter i en ny typ av missilattack. Det rymdskrot som spreds runt jorden blev så farligt att astronauter vid den internationella rymdstationen ISS tvingades att sätta sig i säkerhet. EU:s kommissionär med ansvar för rymdfrågor, Thierry Breton, varnade därefter att Ryssland nu ”hotar hela EU:s och medlemsländernas rymdaktiviteter”.

Flera länder har redan insett rymdens militära betydelse. I december 2019 inrättade USA en ny militär rymdstyrka och Frankrike har i dag ett eget rymdkommando i Toulouse. Där finns också sedan i januari i år NATO:s kompetenscentrum för rymdfrågor. I Sverige är rymddimensionen dock i hög grad bortglömd och lyser med sin frånvaro i försvarsberedningens två delbetänkanden ”Motståndskraft” och ”Värnkraft”, konstaterar författarna.

”Ett nyligen presenterat förslag är att EU-kommissionen lånar upp pengar till en gemensam militär budget för att stödja medlemsländerna. Det är en rimlig ambition, givet det brådskande läget.”
Carl-Vincent Reimers

Vid sidan av rymddimensionen är cyberförsvar det andra stora fält som pekas ut där försvaret måste öka sin kompetens. Som ett av världens mest digitaliserade land har Sverige fokuserat på nytta och snabbhet, på ofta på bekostnad av säkerhet i IT-systemen. I själva verket är vårt digitala samhälle oerhört sårbart. Det gäller internetuppkopplingen för nya fordon, vanliga konsumentartiklar och värmesystem – det som på engelska kallas internet of things (sakernas internet) – men också våra digitaliserade betalningstjänster och vårt energisystem.

Här är det också viktigt att betona att cyberförsvar inte bara kan vara defensivt, utan måste också vara offensivt. Med andra ord behöver företag och myndigheter inte bara kunna skydda sina system. Svenska försvaret måste också bygga upp offensiv förmåga att slå tillbaka mot en fientlig aktör.

Även här har Sverige agerat senfärdigt. Flera europeiska länder, såsom Tyskland och Frankrike men också Norge, har de senaste åren inrättat nationella cyberförsvarsutbildningar. I Sverige finns än så länge bara ett centrum för cyberförsvar vid KTH, men experter menar att detta inte räcker. Norge erbjuder här ett exempel att följa genom sitt Centrum för cyber- och informationssäkerhet, med 120 anställda.

Utvecklingen av både rymd- och cyberkrigföring inte står i motsats till mer traditionella resurser som ubåtar och stridsflyg. Tvärtom behöver vi satsa på både och. Den ökade ryska aggressiviteten i vårt närområde i kombination med den snabba teknologiska utvecklingen av ryska missil- och robotsystem i Östersjön talar sitt tydliga språk.

Ur det avseendet är den viktigaste lärdomen av Carlanders och Claessons bok behovet av ökat försvarssamarbete inom Europa. Under kalla kriget hade Sverige råd att både upprätthålla ett starkt traditionellt försvar, och att satsa på egen spjutspetsforskning för framtiden. Så är det inte längre. Som författarna beskriver har vi fortfarande stort kunnande inom flera områden, men slutsatsen i dag borde vara att detta förvaltas bäst och mest kostnadseffektivt om vi samarbetar med likasinnade.

Den nystartade Europeiska försvarsfonden (EDF) är ett bra första steg, men EU måste ta ytterligare rejäla steg framåt om vi ska stå rustat inför framtidens slagfält. Ett nyligen presenterat förslag är att EU-kommissionen lånar upp pengar till en gemensam militär budget för att stödja medlemsländerna. Det är en rimlig ambition, givet det brådskande läget.

Carl-Vincent ReimersSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.