Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. E-tidning
  1. Shop
  2. Tjänster
  3. Annonsera
  4. Tipsa oss!
  5. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Johanna Nylander: Ersätt dricks med lön

Dricksen har gjort comeback i Sverige. Det är bättre med fast lön.
Johanna Nylander
Krönika • Publicerad 7 augusti 2023
Johanna Nylander
Detta är en personligt skriven text i Blekinge Läns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Dricksandet har gått överstyr.
Dricksandet har gått överstyr.Foto: Staffan Claesson / TT

På restaurangen, i baren eller i taxin kommer den allt oftare, frågan om hur mycket dricks man vill lägga på notan, antingen direkt i kortläsaren eller som en rad på kvittot. Detta fenomen som nästan inte alls fanns i Sverige under flera decennier är nu mer eller mindre tillbakaimporterat och förekommer till och med på restauranger där serveringen sker över disk.

Dricks är ett oskick och något som inte borde förekomma som ersättning i ett välutvecklat samhälle för tjänster som inte är ren välgörenhet. Det förminskar jobb, som borde ersättas med lön, till arbete som ersätts nyckfullt beroende på vad köparen för stunden tycker sig kunna avvara.

Annons

En förlegad uppfattning är att dricks finns för att garantera och premiera god service. Men på en fri marknad är service en konkurrensfördel, och något som borde ingå i priset man betalar. Nöjda kunder kommer tillbaka, berättar för sina vänner och bekanta, och genererar mer intäkter till verksamheten.

Det finns fler skäl till varför dricks är dåligt. Det är en skattemässig härva som är svårredovisad och där både personalen och krögare ofta hamnar i en juridisk gråzon och försvårar konkurrensen för verksamheter som vill göra rätt åt sig. Fördelningen mellan vem som fått dricksen och vem som gjort arbetet kan också bli snårig på till exempel restauranger där många kan vara involverade i att servera mat, laga den och ta hand om disken. Beroende på vad restaurangen har för rutiner behöver den beskattas och redovisas på olika sätt. Utfallet av de dricksade medlen följer dessutom samma strukturer och fördomar som samhället har. Att ha rätt utseende spelar större roll för nivån på dricksen än erfarenhet och kompetens.

Dricksen har en mörk historia från tiden då vissa människor inte ansågs ha rätt till en riktig lön för sitt arbete. På medeltiden i feodala Europa var det ett sätt för högheten att visa makt och i viss mån uppskattning gentemot sina tjänare. Det i sin tur importerades till USA där dricks från början blev ett sätt att slippa betala lön till forna slavar, hålla svarta arbetare inom servicesektorn underdåniga och beroende av den dricks de fick in.

Att dricksandet har blivit vanligare är ett steg i fel riktning. I ett modernt samhälle arbetar anställda för lön, och vill man köpa något betalar man det utannonserade priset. Att förvänta att ens kunder ska ge personalen extra betalt ur sina egna fickor av god vilja borde betraktas som ett stort misslyckande och uselt företagande. Ge hellre bra personal mer i lön, bonus eller provision för väl utfört arbete. Kunder ska kunna lita på att priset stämmer, och att tigga mer pengar utöver det är en fråga för välgörenhetsorganisationer, inte för kommersiella verksamheter.

Förpassa dricksandet till historien och den medeltid som det kom från!

Johanna Nylander är fristående skribent

Annons
Annons
Annons
Annons