Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

En regional strategi utan riktning och mål

Region Blekinges förslag till ny regional utvecklingsstrategi misslyckas totalt med att göra svåra men helt nödvändiga prioriteringar.
Vad vill Alliansen med regional utveckling i Blekinge? Regionstyrelsens ordförande Lennarth Förberg (M) är svaret skyldig.
Vad vill Alliansen med regional utveckling i Blekinge? Regionstyrelsens ordförande Lennarth Förberg (M) är svaret skyldig.
Foto: Gunnel Persson
Detta är en ledarartikel som uttrycker Blekinge Läns Tidnings politiska linje. Tidningens politiska etikett är oberoende liberal.

Förslaget till strategi, som nyligen skickades ut på remiss till Blekinges kommuner och partier, bär namnet ”Växtplats Blekinge” och ska ersätta den regionala utvecklingsstrategi som har gällt 2014–2020.

Blekinges utmaningar som region förtjänar verkligen tankekraft. En analys av näringslivets utveckling i alla svenska län mellan åren 2000–2016 av SCB och Sydsvenska handelskammaren visar att sysselsättningen i Blekinge utvecklades sämst i hela landet och gick till och med tillbaka något.

Regionen spelar där en viktig roll i att identifiera de platser med störst potential för att driva tillväxt. I det avseendet lämnar dock förslaget till strategi mycket att önska.

"Nu måste regionalliansen visa ledarskap, om man inte nöjer sig med att vara en diskussionsklubb för kommunpolitiker."

En förändring jämfört med den gamla strategin är att man pekar ut så kallade strategiska noder, det vill säga: ”platser som ur ett regionalt och funktionellt perspektiv är strategiskt viktiga”. Det låter ju bra, tills man inser att definitionen av en strategisk nod är helt tandlös. I princip räcker det med att ha någon form av kommersiell verksamhet, kollektivtrafik, några arbetstillfällen och tillgång på bredband för att klassas som en sådan nod.

Följaktligen pekas inte mindre än 24 (!) platser i Blekinge ut som strategiska noder. Med en sådan vid definition är det nästintill omöjligt att se hur den ska kunna bli relevant i det regionala utvecklingsarbetet.

En konstruktiv jämförelse kan göras med region Sörmland som har omkring dubbelt så många invånare som Blekinge men ändå nöjer sig med att peka ut tio platser som särskilt strategiska. Vad viktigare är har man också i Sörmland valt att peka ut de allra viktigaste noderna ur ett större interregionalt perspektiv, i deras fall kommunerna Nyköping och Eskilstuna, samt strategiska noder utanför länets gränser.

Inget av detta finns i region Blekinges strategi, vilket är synd. Ett län som inte kan prioritera var man ska koncentrera sina resurser och var man ska satsa kommer inte heller att få någon utdelning.

Man kan ställa frågan, varför ska man ens ha en regional utvecklingsstrategi? Strategier tenderar just att bli långa listor på värderingar och principer som alla håller med om, men som knappast införlivas i det dagliga arbetet. När jag ställer den frågan till en utvecklingsstrateg på region Sörmland blir han först tyst men säger sedan att den är viktig för att politiker ska få en gemensam bild över verkligheten.

Gott så. En strategi som ger analytisk kunskap om var potential finns i ett län och var man bör satsa framöver har sin poäng. Men en strategi som den region Blekinge har tagit fram ger inte detta. Då blir det också svårt att se hur regionen ska vara instrumentell i att vända Blekinges negativa utveckling vad gäller jobb och tillväxt.

Nu måste regionalliansen visa ledarskap, om man inte nöjer sig med att vara en diskussionsklubb för kommunpolitiker.