Elkrisen behöver en pandemilag
Simon Wakter är civilingenjör inom kärnenergiteknik och expert på energisystem. I energidebatten är han ett välbekant namn men för den stora allmänheten är han något av en doldis. Nyligen tog Simon Wakter fram en rapport för konsultbolaget WSP på uppdrag av Teknikföretagen, om åtgärder för att få ner de höga elpriserna.
Förutom att energibesparingar kan sänka elpriserna så lyfter rapporten fram att det i dag finns nästan 3 000 MW elproduktionskapacitet i anläggningar, i kraftverk och kraftvärmeverk, som inte deltar på marknaden.
Denna produktionskapacitet är fördelad på drygt 1 800 MW från större kraftverk och cirka 1 000 MW från kraftvärmeverk. Även om inte all kapacitet går att få igång skulle ett hundratal MW planerbar produktion i södra Sverige ge ett avsevärt tillskott av produktion och ett förbättrat läge för överföringskapaciteten.
BLT:s ledarsida har intervjuat rapportförfattaren Simon Wakter. Men innan vi kommer in på den produktionskapacitet som eventuellt kan tas i bruk vill Wakter understryka att det viktigaste och snabbaste åtgärden att genomföra – och som dessutom inte har negativa miljökonsekvenser på samma sätt som ökad fossilproduktion – är att spara el och energi.
– Men eftersom vi inte vet hur mycket el som går att spara eller om det är tillräckligt är det samtidigt viktigt att tillgängliggöra mer produktion och mer överföringskapacitet.
Hur kommer det sig att dessa kraftverk och kraftvärmeverk har ”ledig” kapacitet som inte erbjuds på marknaden?
– Ett par av anläggningarna används i dag för att producera el, eller står ”standby” som produktion, vid spetslast till exempel när det är mycket kallt. Andra anläggningar som Stenungsund 3 och 4 eller Karlshamnsverket 1 har tagits ur drift av olika anledningar. Ofta är det en kombination av miljömässiga och ekonomiska åtgärder, att det var för dyrt att anpassa anläggningarna till exempelvis till nya utsläppskrav och därefter driva vidare dem. En del anläggningar är helt enkelt lite äldre och man har valt att inte investera i att driva vidare dessa fossileldade anläggningar.
”Då kan inte kraftverket använda dessa timmar för att producera el i oktober och sedan stå utan kapacitet ifall det blir rejält kallt. Därför behöver man ett permanent undantag för att få köra mer.”Simon Wakter
Hur kan vi få dem att producera el igen och hur snabbt kan det ske? Kan det komma el ut från några av dessa anläggningar redan i vinter?
– Eftersom det är osäkert för ägarna av dessa anläggningar ifall det lönar sig att ta dem i drift med osäkerheter kring alla åtgärder som införs, särskilt vad gäller stöd och prissättningsmodeller, kanske det krävs att staten går in och betalar ägarna för att göra anläggningarna tillgängliga för marknaden. Det kan göras genom att man ger Svenska Kraftnät i uppdrag att upphandla en viss mängd kapacitet som ska stå tillgänglig till kommande vinter, nästa sommar och nästkommande vinter. Så får ägarna berätta vilka anläggningar de kan ha tillgängliga och när de kan stå redo samt till vilken kostnad.
– Eftersom detta också i viss mån skulle öka driftsäkerhet och överföringskapacitet kan man tänka sig att det går att finansiera detta genom de kapacitetsavgifter (så kallade flaskhalsintäkter) som Svenska Kraftnät nu får in. Men det handlar också om att anläggningarnas ägare inte vill elda fossila bränslen eftersom varken producenterna eller konsumenterna vill ha det i sina årsredovisningar eller klimatbokslut.
Du efterlyser ett slags ”pandemilag” för att få igång dessa kraftverk och kraftvärmeverk så att de kan producera el, vad handlar det om?
– Eftersom miljötillstånden administreras av olika instanser blir det snabbt en oöverskådlig uppgift att ändra alla dessa tillstånd var för sig. Därför har jag föreslagit ett slags ”pandemilag” för temporära undantag gällande miljötillstånd. Det finns också en poäng i att staten genom en pandemilag tar på sig det övergripande ansvaret för detta och även åtar sig olika åtgärder för att kompensera för utsläppen, som föreslås i rapporten. Annars finns nog en viss rädsla från branschen att man i efterhand kommer ”straffas” med högre skatter eller liknande för att kompensera för dålig miljöprestanda under den här tiden då man eldat mer fossilt.
– Det handlar om att de miljömässiga tillstånd som styr driften av kraftverken kommer från en rad olika instanser. Det kan handla om miljöbalken, nationella regelverk eller länsstyrelser som olika instanser. Till exempel handlar det om att tillstånd för utsläpp av föroreningar eller växthusgaser kan vara givna för att kraftverket ska köra 500 timmar per år när det är som kallast. Då kan inte kraftverket använda dessa timmar för att producera el i oktober och sedan stå utan kapacitet ifall det blir rejält kallt. Därför behöver man ett permanent undantag för att få köra mer. Det kan också handla om att kraftvärmeverk ska få köra kondensdrift, till exempel för att kunna producera el även utan att det finns ett behov av värmen i fjärrvärmenätet. Då behöver de ett undantag i sitt miljötillstånd för att mata ut kylvatten i lokala vattendrag, avslutar Simon Wakter.
Behovet av att få ner de skyhöga elpriserna för södra Sverige är akut. Förutom att de höga elpriserna slår hårt mot många hushåll återfinns 70 procent av den svenska industrins elanvändning i elområde 3 och 4. Att se över hur all tänkbar elproduktion i södra Sverige kan tas i drift måste vara Ulf Kristerssons första uppgift den första arbetsdagen som statsminister i Rosenbad.
