GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Dra lärdomar av Finlands nej till Gripen

Argumenten för att Sverige på egen hand ska utveckla stridsflyg tryter när neutraliteten i praktiken redan är övergiven. I stället borde vi verka för strategisk autonomi tillsammans med andra.
Publicerad 14 december 2021
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Blekinge Läns Tidning politiska etikett är oberoende liberal.
Att Sverige som en liten nation kan utveckla eget stridsflyg är en stor prestigeseger. Men nästa generation stridsflyg borde utvecklas tillsammans med andra.
Att Sverige som en liten nation kan utveckla eget stridsflyg är en stor prestigeseger. Men nästa generation stridsflyg borde utvecklas tillsammans med andra.Foto: Adam Ihse/TT

Förra veckan kom beskedet att Finland väljer det amerikanska jaktplanet F-35 till sitt flygvapen, i stället för svenska JAS Gripen. Ordern som Saab går miste om är värd 10 miljarder euro – en enorm summa även i försvarsindustriella sammanhang.

För Saab och för svensk försvarsindustri är såklart beskedet ett bakslag. I det finländska försvarets prestandatest hamnade Gripen först på plats tre, enligt SVT. Men beslutet handlar inte bara om prestanda utan också om säkerhetspolitik. Ur det avseendet är beslutet en tydlig signal från Finland att man tycker starka relationer med landet på andra sidan Atlanten är viktigare än med landet på andra sidan Östersjön.

”Alternativet behöver inte vara att Sverige, likt Finland, ska köpa amerikanskt. I stället bör ambitionen vara att satsa på att utvecklingen av nästa generation svenska stridsflyg utvecklas inom ramen för ett europeiskt samarbete.”
Carl-Vincent Reimers

Ur ett bredare perspektiv innebär Finlands beslut att Sverige måste tänka igenom sin försvarsindustriella strategi. Sverige är det minsta landet i världen som utvecklar eget stridsflyg och lyckas inte Saab få fler exportordrar än den man redan fått från Brasilien, måste mångmiljardtillskott till för att säkra industrins framtid. Frågan vi måste ställa oss är om det är värt priset att på helt egen hand utveckla stridsflyg.

Under kalla kriget var syftet med ett egenutvecklat jaktplan uppenbart, då det gällde för Sverige att utrusta ett nationellt försvar oberoende av såväl Nato som Warzawapakten. Neutraliteten gav därför det primära skälet när riksdagen 1982 fattade beslut om att beställa de första Gripen-planen.

I dag är Sverige inte bara en del av en europeisk union med ömsesidiga försvarsgarantier. Vi har också mycket nära samarbete med den västliga försvarsalliansen Nato. Neutraliteten är övergiven. Samtidigt ökar Rysslands upprustning kraven på ökad försvarsförmåga här och nu. Att öka industristödet för att säkra Gripens framtid kan därför ytterst bli ett hinder för försvarets livsviktiga upprustning.

Alternativet behöver inte vara att Sverige, likt Finland, ska köpa amerikanskt. I stället bör ambitionen vara att satsa på att utvecklingen av nästa generation svenska stridsflyg utvecklas inom ramen för ett europeiskt samarbete. På så sätt kan både långsiktig finansiering, och en strategiskt viktig svensk kompetens inom flygindustrin, värnas på sikt.

Det finns redan lyckade exempel på sådana utvecklingsprojekt. 2003 signerades ett kontrakt för att ta fram jaktroboten ”Meteor” mellan Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och Sverige och sedan 2016 finns den på svenska Gripen-plan liksom på brittiska Eurofighter och franska Rafale.

Nyligen presenterade försvarsminister Peter Hultqvist (S) och Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace idén om ett svensk-brittiskt bilateralt samarbete för framtidens stridsflyg i en artikel på DN debatt. Det är en god ambition som fler EU-länder skulle kunna ingå i och som dessutom skulle kunna stödjas finansiellt av den nystartade Europeiska försvarsfonden (EDF).

Dessutom skulle det stärka den säkerhetspolitiska axeln mellan Storbritannien och EU som är så viktig för säkerheten i Nordeuropa.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.