Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Att låna till godis är alltid dyrt

Noll procent ränta kan låta förföriskt billigt. Tyvärr kan det bli väldigt dyrt om det vill sig illa. Sverige har inte råd att slösa.
Ledare • Publicerad 28 augusti 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Blekinge Läns Tidnings politiska linje. Tidningens politiska etikett är oberoende liberal.
Frestande att nappa på gratiserbjudande.
Frestande att nappa på gratiserbjudande.Foto: Mariam, Butt

Även om coronakrisens effekter på ekonomin är stora har de svartaste scenarierna uteblivit. Bnp faller något mindre än tidigare befarat och finansdepartementet tror också på en snabbare återhämtning nästa år. Arbetslösheten tror regering, efter extra stimulanser, ska hålla sig en bit under 10 procent (Dagens Näringsliv).

Men det hindrar inte att coronan kommer att sätta stora spår i ekonomin för lång tid framöver. I Sverige spökar den ”höga tröskeln in på arbetsmarknaden” – som egentligen handlar om att det är dyrt att anställa och att kraven på effektivitet och produktivitet i den privata sektorn därmed är mycket höga. Även i den offentliga sektorn stiger lönerna för eftertraktade grupper. Med det kommer också oundvikligen högre produktivitetskrav, även i mjuka verksamheter där produktivitet kan vara svårt att omedelbart mäta. Tyvärr följer också lönerna i mindre samhällsviktiga offentliga sektorer med, där resurser försvinner i byråkrati.

Annons

En stor del av gruppen utan egenförsörjning saknar språkkunskaper, utbildning och kompetens för att leverera ett resultat som motsvarar lönekostnaderna. Ska man verkligen få bukt med arbetslösheten bland nyinvandrade och ungdomar som inte har klarat skolan är det nödvändigt med en mängd samtidiga åtgärder som subventionerade löner/ större lönespridning / massiva utbildningsinsatser / större skillnad mellan lön och bidrag. Det är en kombinationsmedicin som är mycket svårsmält, särskilt till vänster i politiken. Till höger måste man erkänna att lönerna inte kan bli så låga så att alla kan få jobb – åtminstone inte på en nivå som räcker till att försörja sig i Sverige.

När finansminister Magdalena Andersson talar om ytterligare 100 miljarder kronor i stimulanspaket säger det inte särskilt mycket vad innehållet blir. Detaljerna vet vi lite om. Men dragkampen mellan finansdepartementet och regeringsunderlaget med Liberalerna och Centerpartiet handlar i grova drag om utgifter som permanent höjd a-kassa vs skattesänkningar. Det utlovas satsningar på infrastruktur – som ju kan betyda mycket. Risken är att det som kallas klimatsatsningar är ineffektiva åtgärder av symbolvärde, istället för att man lägger investeringar i den verkliga flaskhalsar som finns i exempelvis vägnätet. Höjd a-kassa riskerar att hålla dem som egentligen har kapacitet att arbeta utanför arbetsmarknaden längre än vad de annars hade gjort. A-kassan bor i högre grad kopplas till hur många år man har arbetat innan man blir arbetslös. En 57-åring med 35 år i arbetslivet bör ha en annan nivå och längd på arbetslöshetsersättningen än en 24-åring med stora möjligheter till omskolning.

Samtidigt kommer en stor grupp aldrig in på reguljära arbeten och blir därmed inte kvalificerade för a-kassan. För en nyinvandrad kvinna som inte är skrivkunnig, inte kan språket och har isolerat sig i egna hemmet och umgås med kvinnor i samma situation sluts inte jättegapet till ett vanligt arbete med sådana åtgärder. Den gamla keynesianska skolans efterfrågestimulanser är helt värdelös i det sammanhanget.

Risken är att den svenska låga statsskulden och de förföriska räntorna tas till intäkt för att det är fritt fram att låna till allt. Det är livsfarligt på sikt. Riksgäldens senaste prognos räknade med att statsskulden i förhållande till bnp skulle öka från 22 till 31 procent från slutet av 2019 till slutet av 2021. Det i sig säger mest om hur snabbt det kan gå med skuldsättning. Statligt behov av upplåning i kris hör ofta ihop med att bnp går ner.

Men det talar också om hur viktigt det är att man alltid värderar vad man lånar till. För en individ är det en avgörande skillnad för framtiden om lånen går till snabba sockerchocker istället för att investera i träningsskor och motionsprogram. På motsvarande sätt är inte penningcheckar från staten som gör ett land och dess invånare rika, det är att människor gör ett faktiskt produktivt arbete och investerar i nytt utsäde, nya maskiner och sin egen kompetensutveckling.

Petter BirgerssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons