Att försvara Sverige är feminism

Ledare Artikeln publicerades
Foto:Janerik Henriksson/TT

Gudrun Schyman gör bort sig rejält om försvarsövningen Aurora.

På den här ledarsidan vinnlägger vi oss om ett vårdat språk. Men det finns givetvis undantag från alla regler och den här krönikan utgör ett sådant. För hur göra när en partiledare man vill citera inte tänker på sitt språk?

I måndags uttalade sig ledaren för den ryska fredsrörelsens feministiska gren i Sverige, alltså Gudrun Schyman (Fi), om den nyss avslutade förvarsövningen Aurora (ni vet den där mycket kontroversiella övningen där Sveriges försvar övar försvaret av Sverige). På mikrobloggen Twitter skrev Schyman angående Aurora: "Fler måste förstå detta. Notan för stridspittarnas fest blev en halv miljard." och länkade till en artikel med samma namn i vänstersajten ETC.

Dylika uttalanden kan man givetvis låta passera obemärkt förbi på samma sätt som andra mer eller mindre vansinniga inlägg på sociala medier.

    Men så är det ju den där lilla detaljen att Schyman faktiskt är partiledare. Främsta representant för ett parti som finns representerat i Europaparlamentet och i förra riksdagsvalet fick 3,12 procent av rösterna. Det vill säga var 0,88 procentenheter i från att komma in i riksdagen.

    De där 0,88 procentenheterna är skillnaden mellan att Schyman & co suttit och förhandlat statsbudget med stats- och finansministern och att hon får ägna sig åt kommunpolitiken i Simrishamn. Och i nästa val söker Fi, med Schyman i spetsen, återigen väljarnas förtroende för att komma in i riksdagen.

    Vilka är det Schyman kallar "stridspittar"? Jo, det är de cirka 19 000 män och kvinnor som har tagit på sig den oangenäma uppgiften att vid ett anfall vara den yttersta garanten för vår demokrati och frihet. De förtjänar respekt, inte förklenande epitet.

    Och är det inte väl investerade pengar, även ur ett feministiskt perspektiv, att samhället avsätter resurser åt ett försvar som vid händelse av krig kan försvara ett av världens mest jämställda länder? Försvara aborträtt, föräldraförsäkring och diskrimineringslagstiftning?

    Det tål också att påpekas att ett feministiskt parti som vill att han och hon ska ersättas av hen borde undvika att kalla en hel yrkeskår för "stridspittar". Det om något är väl att reducera någon till sitt kön? Eller är det samma sak som med vänsterrasismen? Att det är helt i sin ordning att kalla borgerliga företrädare med rötter utomlands för "husblattar"?

    Anders Gustafsson

    Notera: I krönikan har följande förtydligats genom ett tillägg i andra stycket: "och länkade till en artikel med samma namn i vänstersajten ETC."

    Replik: Om Anders Gustafsson bemödat sig med att läsa ordentligt innan han satte sig vid tangentbordet för att författa sin krönika i Blekinge Läns Tidning (den 2 oktober) så hade han sett att orden "Notan för stridspittarnas fest blev en halv miljard" inte var mina utan att jag hänvisade till en krönika, skriven av Katarina Mazetti, med just den rubriken i tidningen ETC.

    Det jag hoppas fler ska förstå är när Mazetti skriver: ”Vad hotar oss egentligen mest? Konventionella vapenanfall, eller vattenbrist och 50-gradig hetta i växthuseffekt om mindre än 30 år, med åtföljande folkvandringar? Ska vi lägga 20 miljarder på att möta nya avancerade ballistiska robotar eller satsa dem på att till exempel ställa om transportsystemet till elförsörjning? Ska vi leka krig eller rusta oss för verkligheten? En ny tids värnpliktiga kunde få samarbeta i realistiska klimat-krigsspel om hur de ska kunna bygga en ny värld för sig själva och sina barn. Det är ju deras liv det gäller. Då skulle insikten kanske äntligen sjunka in: den verkliga Fienden är vi själva och vår livsstil.”

    Feministiskt initiativs politik bygger på insikten om att Sverige inte ligger under ett direkt säkerhetshot från något land i dag och därför ska vi inte satsa på militär upprustning, närma oss Nato, satsa på värnplikt och sammantaget höja spänningsläget och risken för våldsamheter mot det egna territoriet. Fokus måste i stället ligga på att skapa förutsättningar för fred och inte på att förstärka krigsretorik och spänningar mellan länder.

    I internationella insatser finns kompetens och erfarenhet inom försvarsmakten som ska tas tillvara på. Sverige har länge ansetts som en spänningsminskande och diplomatisk kraft i internationella sammanhang och detta vill vi i Feministiskt initiativ fortsätta att bygga på. De internationella insatser som gör mest nytta är de som bygger förutsättningar för långsiktigt hållbar fred, vilket innefattar långt mycket mer än närvaron av militära medel. Satsningar på jämställdhet, infrastruktur och utbildning är bara några sådana insatser som Sverige bör bidra med i internationella insatser.

    Förändring tar tid, liksom fredsbyggande. Därför förespråkar vi i Feministiskt initiativ en successiv omställning av det militära försvaret. Att sätta mänsklig säkerhet före militär (o)säkerhet gör oss visserligen unika i svensk politik i dag, men vi stödjer oss på gedigen forskning och FN:s sedan länge uttalade ambitioner. Vill vi ha fred ska vi arbeta med fredliga medel. Det är den typen av övningar som vi verkligen behöver.

    Gudrun Schyman, partiledare Feministiskt initiativ

    Svar: Tack för din replik! På mikrobloggen Twitter skrev Gudrun Schyman "Fler måste förstå detta. Notan för stridspittarnas fest blev en halv miljard.". Schyman skrev inte de här orden med citationstecken, utan skrev dem i sin egen tweet (länk finns i krönikan).

    Nu försöker Schyman krångla sig ur vad hon skrivit genom att mena att hon bara upprepade vad någon annan sagt, i en artikel hon länkade till skriven av Katarina Mazetti. Hade det varit hennes ursprungliga avsikt hade man ju kunnat önska att hon hade förtydligat detta, exempelvis genom citationstecken. Och man kan ju undra varför Schyman upprepar ord som hon själv inte vill stå för.

    Det är också talande i sammanhanget att Schyman inte med ett ord i repliken nämner det problematiska i att hon och Mazetti kallar en hel yrkeskår, däribland många kvinnor, för "stridspittar". Varför ska våra soldater få förminskande könsord kastade efter sig? Motsvarande hade aldrig accepterats om det gällt undersköterskor eller förskollärare.

    Nog sagt om detta. Gudrun Schyman, liksom många av kritikerna till försvarsövningen Aurora, menar att den nyss avslutade försvarsövningen ökar spänningarna runt Östersjön. Det är ett helt orimligt påstående. Att Sverige övar försvaret av sitt eget land utgör inget hot mot någon. Att Sverige har ett försvar som kan slå tillbaka ett anfall utgör inget hot mot någon. Sveriges suveränitet är inte ett hot för någon.

    Vår bild av säkerhetsläget skiljer sig åt dramatiskt. Ryssland har i närtid visat att det är berett att uppnå politiska mål i sitt närområde med militära medel (kriget i östra Ukraina, kriget mot Georgien och annekteringen av Krim). Rysslands agerande kring Östersjön är mycket aggressivt. Nervositeten i våra baltiska stater är påtaglig och högst förståelig. Vid en säkerhetskris i Östersjön är det osannolikt att Sverige skulle kunna stå utanför. Genom Lissabonfördragets solidaritetsklausul är vi också vid ett väpnat angrepp på ett EU-land skyldiga att ställa upp med resurser.

    Sverige, liksom många andra länder, står inför stora utmaningar som vi måste möta. Men det är fel att sätta detta arbete i motsättning till ett starkt svenskt försvar. Snarare bör försvaret och fortsatta försvarssatsningar ses som en förutsättning för att Sverige kan anta dessa utmaningar. Ett försvar som upprätthåller vår suveränitet är en förutsättning för ett fortsatt klimatarbete, jämställdhetsarbete eller vilken annan fråga som helst som man anser vara viktig.

    Anders Gustafsson, politisk redaktör BLT