Vi har rätt att kräva mer

Vi har sett många exempel de senaste dagarna på hur sådant näthat kan gå fullständigt överstyr - och det var bara en tidsfråga innan någon skulle kliva fram och kräva åtgärder.

I grund och botten handlar detta problem om människors interaktion - många av de hot som de hatade får utstå är högst olagliga även i "levande livet". Hot till livet är aldrig tillåtet, oavsett forum.

Men vad gör man med 1000 könsrelaterade kommentarer? Det är inte olagligt - men otrevligt och synnerligen kränkande lika fullt. Mängden av kommentarer är ett problem i sig, och nätet är unikt i sin förmåga att fortplanta oförskämdheter.

I söndagens Dagens Nyheter föreslog Lars Arrhenius, jurist och Mårten Schultz, professor i civilrätt, att det borde inrättas en nätombudsman - NO. (Det lär väl snabbt förvandlas till NätO.) NO ska hjälpa den enskilda människan att agera mot hatet och ge en juridisk plattform för att hantera de svåraste fallen.

Det kan vara en god idé. Det kan behövas en myndighetsperson för att stötta utsatta människor, speciellt då det verkar vara omöjligt att som enskild person få något gehör för det man varit utsatt för.

Men vår vana trogen tror vi lätt att en ny myndighet löser problemet. Så blir det förstås inte. En NO kommer aldrig kunna "stoppa trakasserierna på nätet", vilket användes som argument i går. Idag är ungefär 85 procent av svenskarna uppkopplade - det är sju, åtta miljoner människor. Den mängd interaktion som sker i Sverige under en dag lär vara fullständigt gigantiskt.

Det kan tyckas lätt uttjatat, men det är faktiskt bara människors beteende som kan stävja det här missbruket av nätets möjligheter. En "NätO" riskerar att bli en tandlös symbol. Och hur ska NätO hantera balansgången mot yttrandefriheten? Den är inte lätt - men den är otroligt viktig.

Författarna till artikeln menar att polisen står maktlös inför det som händer. Men i det omtalade programmet av Uppdrag Granskning klargjordes att undersökningar läggs ned utan att ens ha genomgått en koll.

Det handlar alltså om att nätärenden betraktas som hopplösa att utreda, men i själva verket skulle många av skribenterna lätt kunna spåras - betydligt enklare än i många andra potentiella brott.

Den första förutsättningen är alltså att Polisen ändrar inställning till allvaret i det som sker på nätet. Snart tjugo år efter nätets tillblivelse betraktas nätet uppenbarligen fortfarande som en plattform där inga lagar råder. Det är den sanna skandalen i detta.

Medborgarna har rätt att kräva mer av de rättsskipande myndigheter som redan finns!