1. Avdelningar
  2. Orter
  3. E-tidning
  1. Shop
  2. Tjänster
  3. Annonsera
  4. Tipsa oss!
  5. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Nyheter

Världsbanken ingen klimatrapportör

Nyheter • Publicerad 21 februari 2013

En dag i slutet av 1800-talet kom den svenske professorn Svante Arrhenius på hur det här med koldioxid i atmosfären fungerade. En liten del behövs för att vår planet skall kunna härbärgera levande organismer, som exempelvis vi människor.

Den delen gör att en del av solens energi stannar kvar på vår jord. Får vi däremot för mycket växthusgaser i vår atmosfär kommer vår jord att bli för varm.

Jag tänker på den ledare, som Lennart Hjelmstedt skrev i BLT 26 januari 2013, med rubriken Plötsligt blev det sanning.

Det är väl inte så att Världsbanken ger ut någon klimatrapport. Världsbanken är och förblir en världsekonomisk institution, och inget annat. Däremot har de förmodligen tagit del av de vedertagna forskningsrapporter som skrivs, och utifrån dessa dragit slutsatser.

Det bästa vi idag har att förhålla oss till, är vad en nästan enig klimatforskarvärld hittills har kommit fram till. Den bygger naturligtvis inte på några lösa antaganden, utan på strikt vetenskapligt material.

Klimatskeptiker vill ju göra gällande att vetenskapen i frågan är djupt oenig. Så är inte fallet. Mot cirka 900 vetenskapliga artiklar, som slår fast, att vi har en global uppvärmning av atmosfären, och att uppvärmningen har androgena orsaker, finns inte en enda strikt vetenskapligartikel som slår fast motsatsen.

Givetvis finns en naturlig förändring av vårt klimat. Det har det alltid funnits. Men den förändringen är ytterst långsam (10 000 – 100 000 år), och orsakas främst av jordaxelns förändrade lutning och jordens förändrade bana runt solen. Den förändring som nu sker, sker med ett betydligt kortare tidsintervall.

Enligt en del rapporter, bland annat från försäkringsbolag, har skador på infrastruktur, orsakade av väderrelaterade händelser, fyrdubblats under de senaste 40 åren. Väder är som bekant vad vi får av klimatet. Klimat är vad vi förväntar oss. Och man behöver inte vara någon Einstein för att förstå att dessa många väderkatastrofer som idag inträffar, står i ett direkt samband med ett allt mer förändrat klimat.

Vetenskapen säger inte heller att dessa väderkatastrofer har blivit så många fler, bara att dessa har ökat i styrka. En enkel fysikalisk förklaring, en varmare luftmassa kan innehålla mer energi. Ändå kanske inte det är översvärmningar och bränder som kommer att utgör de största farorna för mänskligheten.

Vår strävan idag mot regeringens målsättning att till 2020 minska våra utsläpp i Sverige med 30 procent mot 1990 års nivå, går ganska dåligt. Som exempel 2010 så ökade istället utsläppen i Sverige med 11 procent.

Om det någon gång i historien vore befogat att använda sig av försiktighetsprincipen, så vore det nog i denna fråga. Jag kan förstå att det för många kan vara svårt att förstå det som inte händer mitt framför nästippen. Eller det som eventuellt kan hända i en avlägsen framtid, då många av oss som finns idag inte ens lever. Vi får dock inte glömma bort, att vi inte ärvde vår jord av våra föräldrar, utan att vi bara har den till låns av våra barn.

Carl-Olof Persson

Svar: Observera att Världsbanken aldrig skrev att vi går mot en fyragradig temperaturhöjning. Rapporten visade däremot vad som kan tänkas ske om medeltemperaturen höjs fyra grader, inte att den kommer att göra det.

Visst kan det vara svårt för en icke vetenskapsman att bedöma värdet av forskning. Jag konstaterade att tre personer ur forskarsamhället manar till sans inför alla vetenskapliga utsagor. De kan bygga på sådant som metodfel då det ju till stor del handlar om framskrivningar av dagens värden. Självklart ska man tillämpa försiktighetsprincipen men inte gripas av panik och vidta förhastade åtgärder. Vem kan säga vad människan vållat och vad som är naturens egna processer?

Lennart Hjelmstedt

Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.