Vad friskolan kostar

Det har varit stort rabalder kring friskolorna efter avslöjandet om hur det kan gå till i en religiös friskola. Ingen försvarar att friskolan används för att isolera elever från det svenska samhället. Det är den ena sidan av debatten.

Den andra handlar om vad friskolan får kosta. Att få fullständig klarhet i det kan vara svårt eftersom det är en fråga om lokaler och hur mycket stödberoende elever friskolan tar emot.

Ett problem är att det kommunala skolväsendet har så kallad "skolpliktskostnader". Dit hör vissa gemensamma nyttigheter som friskolan kan använda sig av eller inte medan den kommunala måste ha den. Den kommunala skolan kan inte avvisa elever och måste ha kapacitet att ta emot de elever som kommer. Kommunala skolan har stora lokaler för att klara det och kan inte bara säga upp dem.

En utredning i Karlskrona visar en teoretisk sådan kostnad motsvarande tio procent av kostnaderna. Hittills har politikerna enats om att den är fem procent. Utan egentlig analys. Vänstern ville att friskolorna bara skulle få 85 procent av det den kommunala skolan skulle få.

Genom att beräkna vilka besparingar det skulle innebära om man reducerade kapaciteten, alltså slog samman skolorna, till ett minimum, får man fram en teoretisk siffra av föga värde eftersom den inte skulle gå att omsätta i verkligheten.

Oppositionen anser att det egentligen inte finns fog för att göra någon skillnad alls mellan skolformerna. Det har alltid förekommit fluktuationer i elevtillströmningen och det har skolan fått lösa. Snarare handlar det om ett planeringsproblem. Om det blir tomma lokaler i en skola borde rektor få fria händer att hyra ut dem till annan verksamhet. Varför inte en friskola?

Friskolan attackeras hårt just nu. Det vore synd om dogmatikerna fick ta ledningen i den debatt som rullar på. Friskolan är en ny företeelse. Den har inte "satt sig". Men den innebär en pedagogisk förnyelse som det vore dumt att avstå ifrån därför att man inte kan lösa lokalfrågan.