Stor eller liten skola?
618 namnunderskrifter ska beveka politikerna. I går uppvaktades kommunalrådet Kent Lewén (fp) och partikollegan och ordföranden i barn- och ungdomsnämnden (BUN) Jan-Olof Pettersson av en grupp elever, lärare och föräldrar från Aspö. Rädda vår skola, låt oss behålla mellanstadieeleverna var budskapet. Eller som eleverna sa: Om de äldre åker in till stan, blir inte heller de yngre kvar och då försvinner affären och Aspö blir en sommarö, mörk och tom på vintern.
För det första är Aspö skola, en liten typisk landsbygdsskola, som har ett elevunderlag som gör att klasserna blir små. Det gäller för fler mindre skolor än Aspös. I dag går 35 elever på skolan, men redan nästan år blir de enligt uppgift 43. Det blir ändå inte många elever i varje klass. Det kan ses på två sätt, endera att det är bra för eleverna, eller också är det dåligt.
Det dåliga kan vara att man lever i en alltför skyddad tillvaro. Dessa elever är inte vana att behöva ta för sig vilket kan bli ett problem, när de sedan kommer till en större skola. Belackarna säger också att den sociala stimulansen blir mindre och att utvecklingen hämmas. Dessutom kanske den lilla skolan inte har samma undervisningsresurser som en större skola.
På plussidan finns naturligtvis att lärare kan ägna mer tid åt varje elev, alla blir sedda. Dessutom känner alla eleverna varandra och familjerna vet var barnens kamrater bor och känner kanske också deras familjer; social trygghet, men också social kontroll. I den ålder det här är fråga om, så är nog tryggheten den viktigaste faktorn. Dessutom är den fysiska miljön i en mindre skola ofta bättre, med större närhet till naturen. Det här är naturligtvis faktorer som företrädare för såväl Aspö skola, som andra mindre skolor anför och det med all rätt. Dessutom brukar mindre skolor vara mer framgångrika när det gäller att bibringa eleverna grundläggande kunskaper, som att kunna skriva, läsa och räkna, utöver ren faktakunskap.
Så långt den lilla skolans för- och nackdelar, där rimligtvis fördelarna överväger, särkilt när de gäller de yngre eleverna.
Ett annat sätt att se på Aspöskolan är just det faktum att Aspö är en ö utan landförbindelse. En sådan ö är oerhört beroende av fungerade samhällsservice för att överleva i längden. Först och främst krävs bra färjeförbindelser, bättre än dagens turtäthet. Där behövs affär och där krävs att det finns en skola för att unga familjer över huvud taget ska överväga att flytta dit. Öar utan landförbindelse har mycket speciella förhållanden, vilket bevisats i många sammanhang, och särskild hänsyn måste tas till detta. Det är inte för inte som EU har ett särskilt "mål" ett program speciellt för öar utan landförbindelse. Det är naturligtvis inte för att vara snäll mot öbefolkningen, eller för att öbor är särskilt duktiga lobbyister, utan helt enkelt därför att sådana öar har särskilda problem. Samtidigt anser man att det är viktigt att dessa öar, med bofast befolkning, ska kunna fortsätta att vara fungerande samhällen.
De här särskilda aspekterna talar för att Aspöeleverna och deras föräldrar och lärare borde bli extra noga lyssnade till. Och vad ska man för övrigt göra med en tom övervåning på skolan, om mellanstadieeleverna flyttas in till stan? Det är inte mycket till besparing, med ett halvt hus.
