Pensionera stel arbetsrätt

De flesta förstår att vi i framtiden behöver arbeta längre. Sveriges befolkning blir allt äldre och offentlig sektor står inför en stor utmaning när allt färre ska betala sjukvård och pensioner till allt fler. Hittills har låga löneökningar för sjuksköterskor och lärare, samt eftersatt infrastrukturunderhåll, hållit statsbudgeten flytande - men den strategin har nått vägs ände.

Även om många vill arbeta efter 65 sätter fysiska besvär ofta stopp. Dessutom finns hinder i kollektivavtal och lagar som försvårar smarta lösningar.

Pensionsutredningen vill därför bland annat satsa på mer arbetsmiljöarbete, flexiblare arbetstider, extra stöd till utbildning och ett förstärkningsbidrag till dem över 45 som vill studera. Det skulle ge hjälp till de som vill fortsätta arbeta. En smart strategi då det sällan är viljan att jobba som saknas.

Många regelverk är i dag anpassade till 65-årsgränsen. Först då är det möjligt att exempelvis få garantipension. Nu föreslås att en riktålder införs, som justeras i takt med att den förväntade livslängden ökar. Offentliga regelverk ska anpassas till denna ålder, som från 2019 beräknas landa på 66 år och sedan ska höjas sakta.

Den som föds i dag beräknas få en pensionsålder på 70. Lagar om när man tidigast får ta ut pension höjs också i samma takt. De som jobbar längre belönas ekonomiskt.

Alla dessa förslag är i grunden bra, men frågan är om de räcker. Den stela svenska arbetsmarknaden uppmuntrar knappast folk att skola om sig och byta yrke mitt i livet. Den som säger upp sig för att studera vidare förlorar a-kassa och hamnar samtidigt längst bak i de turordningslistor som bestämmer vem som avskedas när arbetsgivaren behöver dra ner på sin personal.

Regler och lagar är utformade för en tid när guldklocka sågs som eftersträvansvärt. Förändringar är nödvändiga, men moderater och socialdemokrater har länge stretat emot.

Enligt pensionsutredningens beräkningar ska åtgärderna ge besparingar på 3,7 miljarder till 2019 - småpengar jämfört med de 1747 miljarder som den offentliga sektorn spenderar årligen. Bland annat konjunkturinstitutet räknar samtidigt med att den åldrande befolkningen får dramatiska effekter på utgifterna, bland annat inom sjukvården. Mer behöver göras.

Svenskar pensioneras tidigt, men kommer också sent ut i arbetslivet, den genomsnittliga examensåldern är i snitt vid 29 års ålder - ett världsrekord. En negativ spiral har uppstått, där studenter i ämnen som inte efterfrågas på arbetsmarknaden fortsätter att studera i brist på jobb. En tydligare styrning och mer direkt koppling till näringslivet behövs.

Medan vissa kommer ut på arbetsmarknaden först vid 30-årsåldern börjar andra arbeta direkt efter gymnasiet. Att utforma ett pensionssystem som klarar av sådana skillnader är en utmaning. Pensionsutredningen kommer en bit på vägen, men har fortfarande en del att önska.

Nu börjar den politiska kohandel där Alliansen och Socialdemokraterna ska enas om ett slutgiltigt förslag. Risken är att kompromisserna tar udden av många förslag - men partierna behöver i stället vara offensiva och gå steget längre än utredningen.