På det sluttande planet
Karlskrona kommun ska spara in 13 lärartjänster på gymnasiet. Det måste vara en av de mest kontraproduktiva besparingar Karlskrona kommun har gjort. För att inte säga en av de mest korkade. Det finns egentligen ingen logik i beslutet heller, eftersom det går ut över de praktiska programmen i första hand.
Karlskrona kommun och gymnasieskolan har som princip att eleverna ska få komma in på sitt förstahandsval. Just nu är till exempel byggnads- och fordonsprogrammen populära. Det är många som söker, så många att det blir svårt att ge alla förstavalet. I Stockholm har det talats om att det är många avhopp från till exempel fordonsprogrammet. I Karlskrona är det nästan inga alls, vilket vittnar om en hög kvalitet på programmet och en undervisning som eleverna finner meningsfull. Nu är det bland annat de praktiska ämnen som besparingarna går ut över. Det kanske inte är så konstigt att ansvarig rektor valde att stiga av jobbet.
Om man då drar in lärarresurser, så kan man dels inte ge alla det de vill ha, dels kan man inte slussa in elever från det individuella programmet, om det är ont om platser och hård konkurrens. Ska de behöva gå kvar på individuella programmet ett år till? Det är generellt sett lättare att öka klasserna i de teoretiska programmen, svårare i de praktiska. Man ska också betänka att om fler elever ska in i klasserna blir undervisningsarbetet tyngre och risken är att kvaliteten försämras.
Såvitt bekant är medelåldern bland lärarna ganska hög och en stor del av dem väntas gå i pension inom det närmaste decenniet. När man drar ner på lärarresurserna är det ju oftast de yngre som får gå. Inom landstinget har man sett den här pensionsvågen komma och därför överrekryterat. I skolans värld däremot, är det bara besparingar som gäller.
Det är intressant att se hur gymnasiet behandlas i förhållande till grundskolan. Det är naturligtvis viktigt att kvaliteten på undervisningen är god i grundskolan, eftersom de allra flesta går vidare till högre studier, men det är stor skillnad på vad grundskola och förskola får jämfört med gymnasiet.
Om man tar de så kallade Wärnersson-pengarna så fick Karlskrona ungefär 17 miljoner. Av dessa gick lite drygt en miljon till gymnasieskolan. En procentuellt mer rättvis fördelning hade varit omkring fyra miljoner.
En annan siffra som kan ge viss vägledning när det gäller kvaliteten i undervisningen är antalet lärare per 100 elever. Karlskrona ligger på 8,0. Riksgenomsnittet är 8,5, och detta innan neddragningen är gjord. Ett genomsnitt innebär att det är många kommuner som ligger över snittet.
Det är naturligtvis dem Karlskrona ska konkurrera med, inte med de sämsta kommunerna. Om vi verkligen vill leva upp till epitetet kunskapskommun, så skulle det vara mer logiskt att satsa på utbildningen, inte spara in och skära ner.
Nu visar det sig att även i det socialdemokratiska Malmö drar man ner på antalet lärare. En liten misstanke smyger sig in. Kan det vara så att socialdemokraterna inte anser att lärare är deras väljare, och kanske rent av ett gammalt synsätt hänger kvar, att det bara är "rikemansbarn" som går vidare till gymnasiet.
Helt fel.
Som besparingarna i Karlskrona verkar slå, så drabbar det just de grupper som socialdemokraterna traditionellt ser som sina väljare. Det är sannerligen svårt att förstå hur kommunledningen tänker?
Om de alls har tänkt?
