1. Avdelningar
  2. Orter
  3. E-tidning
  1. Shop
  2. Tjänster
  3. Annonsera
  4. Tipsa oss!
  5. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Nyheter

Okänt skattesystem

LEDARE|| Under lång tid var skatter det mest infekterade man kunde diskutera i svensk inrikespolitik.
Nyheter • Publicerad 21 januari 2013
Foto: PONTUS LUNDAHL / SCANPIX

Det höga skattetrycket fick dåvarande oppositionen, främst moderaterna, att hamra ut budskapet om behovet av sänkta inkomstskatter. Halva lönen kvar, var ett stridsrop.

När den stora skattereformen genomfördes 1991, var det en överenskommelse över blockgränsen mellan Socialdemokraterna och Folkpartiet. Ingen skulle betala mer än 50 procent i marginalskatt, var tanken. (Alltså hur mycket pengar man får betala i skatt på sin senast intjänade hundra- eller tusenlapp.) Tanken var också att systemet skulle bli enklare och mer lättförståeligt för den genomsnittlige skattebetalaren.

Så har det inte blivit - och kunskapen bland medborgarna har inte ökat. I en rapport genomförd av Konjunkturrådet under hösten 2012 framgår det tydligt att skattesystemet överlag visserligen betraktas som legitimt, men att skattebetalarna har låg kännedom om enskildheter i skattesystemet.

Vi har exempelvis låga kunskaper om statlig inkomstskatt och när den börjar betalas. (För 2013 ligger gränsen på 413 200 kronor i årsinkomst enligt Skatteverket.) Uppenbarligen litar vi på att staten sköter sig gentemot oss medborgare. Det är ju bra, men alliansregeringen borde verkligen oroa sig.

Få svenskar har klart för sig hur jobbskatteavdraget fungerar, det avdrag som Reinfeldts regering har genomfört i ett antal etapper sedan 2006. Bara runt tio procent av svenskarna vet på ett ungefär hur mycket de får behålla. För att vara en så omskriven reform är det ett förbluffande lågt resultat!

Konjunkturrådet skriver, (i Dags för enkla skatter!) att det lättare bildas opinion kring skatter som syns än skatter som är dolda. Såklart blir människor mer medvetna när de får svart på vitt vad vi faktiskt betalar i skatt i varje enskilt fall.

Exempel på dolda skatter är arbetsgivaravgiften (de sociala avgifter som betalas för varje anställd, förutom lönen) och skatterna på drivmedel. Det borde vara obligatoriskt att skriva ut arbetsgivaravgiften i lönebeskedet. (Idag ligger den på cirka 31 procent.)

Det skulle behövas en upplysningskampanj om hur det svenska skattesystemet fungerar. Det borde ligga i regeringens intresse.

Vill du ha hjälp att räkna ut sitt jobbskatteavdrag, och se om du betalar statlig inkomstskatt, kan du gå till jobbskatteavdrag.se eller ekonomifakta.se

Sylvia Asklöf Fortell
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.